Archive for the ‘Barnneurologi’ Category
tisdag, december 29th, 2009
Orsaker
M Meningit. Sepsis. Metabol sjukdom
I Intoxikation
D Diabetes ketoacidos. Insulinkoma.
A Andningsinsufficiens. Anafylaxi. Arrytmi.
S Subduralhematom. Subarachnoidalblödning. Skalltrauma. Misshandel.
H Herpesencefalit
U Uremi
S Status epilepticus
K Korsakoff-Wernicke
Stor blödning. Grav dehydrering.
Psykogen orsak. Hyperventilation. Migrän.
Utredning
- Anamnes.
- Vad hände? Glad? Feber? Tabletter runt?
- Tidigare frisk? Tidigare episoer? Vacciner? Allergier?
- Epidemiologi.
- Status
- AT. Petechier? Kladdig? Perifert konstringerad? Temp? Aceton- spritdoft? Skär- stickskada?
- Neurologstatus. Nackstyv? Kernigs tecken?
- Cor / Pulm / Sat / AF / BT.
- MoS
- Kemlab
- Hb, V, CRP. Trc. Elstat, krea.
- P-glu. Leverstat. Koagulationsstatus.
- Blodgas. Intoxprover (U-tox, metanol, etanol, paracetamol, salicylater).
- Urinsticka. Blododling? Lumbalpunktion (KI vid medvetandesänkning)?
Handläggning
- Efterforska och behandla efter bakomliggande orsak.
- Uprätthåll tills vidare vitala funktioner. Fri luftväg, ventilation, cirkulation.
- Kalla på bakjouren för hjälp!
- Monitorera vitala funktioner och kemlab.
Posted in Barnmedicin, Barnneurologi, Medicin, Medicinska symptom, Neurologi, Neurologiska symptom, Symptom, Symptom barn | Comments Closed
tisdag, december 29th, 2009
Orsaker
- Feberkramper. Barn 6 mån – 4 år. Se separat PM.
- Affektkramper.
- Röda, red spell. Arga som bin. Breath holding. 3-4 mån – 4 år. Röda i ansiktet, tuppar av ev tonisk-klonisk komponent i anslutning till syncope.
- Bleka, white spell. Asystoli. Reflexanoxiska, utlöses av obehaglig situation eller tryck på ögonbulberna. Faller som en fura. Blir stelt, opistotonus. Ev behandling med med antikolinergikaplåster.
- Blå, cyanos (EP).
- Epilepsi.
- IC process. Encefalit. Meningit.
- Hypoglykemi. Hyper- hyponatremi. Hypokalcemi.
- Hjärtfel, arytmi. Plötslig död i släkten. EKG visar LQTS, SSS. Äv obstruktiv kardiomyopati. Ibland palpitationer, bröstsmärta, andfåddhet. Utredning med arbetsprov, holter-EKG, UKG.
- Vagal synkope. Liknar blek affektkramp. Efter snabb uppresning eller lång tids stående. Obehagliga situationer. Obehagskänsla, illamående, blekhet, gäspning. Ev tonisk-klonisk komponent.
- Paroxysmal vertigo. Paroxysmal torticollis.
- Tourettes sdr
- Psykiska faktorer:
- Psykogena anfall. Kalla det pseudo-EP inför patienten. Ta allvarligt på, följ upp. Ge patienten en strategi för att undvika anfallet. Ge en väg ut med ansiktet i behåll.
- Hyperventilationstetani. Panik-attack-sdr. Münchenhausen.
- Sömnrelaterade normalfynd. Pavor nocturnus. Somnambulism. Mardrömmar. Narkolepsi. Sömnapné.
- Benign infantil sömnmyoklonus. Partiella eller generaliserade myoklonier, ryckningar under 5-30 min hos i övrigt normala barn. Sparkar och rycker symmetriskt. Nyfödda – 6 mån (5 år).
- GER. Extension, vridning av huvudet, överkroppen. Mentalt retarderade, spastiska barn.
Utredning
Anamnes
- Aktuellt. Beskriv kramperna så bra som det bara går.
- Utlösande faktorer. Sömnbrist. Uppvaknande. Insomnande. Flimmerljus. Feber. Alkohol. Stress. Hunger. Speciella utlösande faktorer. Situation?
- Aura. Förlopp (beskrivning + subjektiva upplevelser). Färg (cyanos / vit)? Urin- fecesavgång?
- Postiktala symptom.
- Tidigare episoder.
- Tidigare sjukdomar. Mediciner.
- Barn: Grav / Neonatal / Utveckling / Hjärnskademoment etc.
Status
- Psykomotisk utveckling hos barn.
- Fontaneller. Nackstyvhet. RLS. Orientering.
- KN. Reflexer. Motorisk- sensorisk funktion.
- Grasset. Finger-näs. Diadokokinesi.
- Romberg. Gång.
- Tidigare anamnes
- Hereditet. Omgivning?
- AT. Temp? Petechier?
- Neurologiskt status (postiktalt samt i fritt intervall). Var noggrann och lyhörd! Ffa inriktat på:
- MoS. Bettmärken i tungan?
- Cor. Pulm (inkl AF, Sat). BT.
- Öron.
Kemlab
- Hb, V, CRP. P-glu. Ca. Urinsticka.
- Blododling. Urinodling.
- Lumbalpunktion. Oklart när man skall sticka…
Fyslab
- EKG bör man kosta på sig.
- EEG (Gärna sömn-EEG, positivt i 20% hos normala. Skall stämma med anamnesen!) och CT (alltid förrutom idiopatiska primär generaliserade anfall samt benign barn-EP) kan man avvakta med tills vidare om misstanke på feberkramp. Skall utföras om ”komplicerade kramper”:
Handläggning
- Behandla beroende på bakomliggande orsak. Det viktigaste är att skilja de benigna feberkramperna från epilepsi med ev bakomliggande orsak. Se PM för feberkramper.
- De flesta patienter skall läggas in oavsett orsak.
- Meningit är en lurig diffdiagnos till feberkramp. Var försiktig!
Posted in Barnmedicin, Barnneurologi, Medicinska symptom, Neurologiska symptom, Symptom, Symptom barn | Comments Closed
tisdag, december 29th, 2009
Huvudvärk
Orsaker
Spänningshuvudvärk |
Migränhuvudvärk |
Tumörhuvudvärk |
Kvällen.
Diffus utbredning. Nacken.
Pressande. Tryckande.
Mild till måttlig.
Minskar vid fysisk aktivitet. |
Till helgen.
Unilateral.
Pulserande.
Måttlig till svår.
Ökar vid fysisk ansträngning. |
Morgonhuvudvärk. Återkommande.
Fria intervall kan förekomma.
Svår. Långdragen. Invalidiserande. |
Yrsel. Susningar. Trötthet. Koncentrationssvårgheter. |
Illamående. Kräkningar. Fotofobi. Fonofobi. |
Kräkningar utan illamående. Slöhet. Dubbelseende. Apné. EP. Huvudlutning. Neurologiska bortfall. |
Synfel. Psykosociala faktorer. |
Hereditet |
|
|
Kortare anfallsduration jfr vuxna (2-8 tim). Sällan aura. Ofta bilaterala symptom. Svårigheter att beskriva dunkande / pulserande smärta. Ofta kräkningar. HV framkommer först i 4 års-åldern. |
|
Övriga orsaker
- Feber. Läkemedel. Gifter. Nitrater, koffein.
- Öronvärk. Bihålevärk. Nackvärk. Tandvärk.
- SAH. Ovanligt men förekommer.
- Sömnutlöst.
- Anemi. Uremi. Hormoniell.
- Postcommotiell huvudvärk. Epileptogen HV.
- Psykogen HV.
Handläggning
- Anamnes. Fråga enligt ovan.
- Status inkl fullständigt neurologiskt status och ögonbottenundersökning, remiss ögon vid behov.
- CT-skalle
- Akut om mycket svår huvudvärk med nackstelhet, svår AP, medvetandegrumling och neurologiska bortfallssymptom (SAH).
- Elektivt om hjärntumör ej kan uteslutas såsom vid anmärkningasvärd anamnes eller fynd i status. Även vid migrän med aura och svårbehandlad migrän.
- Alternativet är lugnande besked och åter vid behov.
Posted in Barnmedicin, Barnneurologi, Medicinska symptom, Neurologiska symptom, Symptom, Symptom barn | Comments Closed