Archive for the ‘Övrig lungmedicin’ Category

Sömnapnésyndrom

tisdag, september 22nd, 2009

Symptom          

 

Dagtrötthet. Snarkning. Apnéer.

 

Utredning

 

  1. Manuellt tolkade sömnapnéutredningar från bärbar apparat med kontinuerlig registrering av luftflöde, andningsrörelser och syresättning (pulsoxymetri) under en natts sömn är bäst (1). Detta görs på klinfys. På remissen skall uppgifter om yrke (tex yrkeschaufför, lokförare), kardiovakulär sjuklighet, vikt och särskilt en mer detaljerad anamnes kring dagtrötthet, snarkning och anamnestiska apner (2).
  2. Pulsoximetri (kortkurva) och ODI (oxygen desaturation index) räcker inte för att identifiera ett patologiskt mönster och risk finns att patienter med sömnapnésyndrom kommer betraktas som friska (1).
    • Kolla först basalnivån. Hur väl saturerar sig patienten under natten.
    • Titta sedan på variationen. Hur mycket variation finns?
    • Titta därefter efter långa dippar. Om HF samtidigt stiger tyder det på hypoventilation.

 

Behandling

 

  1. CPAP minskar dagtrötthet och i hög grad antalet obstruktiva sömnapnéer. Behandlingen accepteras i regel väl. Kontroller sker strax efter start och därefter årligen (1).
  2. Bettskena kan minska dagtröttheten vid sömnapnésyndrom (1). Sparsamt med vetenskapliga belägg finns.
  3. Vetenskapligt belägg för kirurgi saknas (1).

 

Referenser

 

  1. Franklin K: Obstructive Sleep Apnea Syndrome. SBU-rapport 2007;
  2. Löfvenberg J, Undervisning, G. Norrman, Editor. 2007: Östersund.         

Respiratorisk insufficiens

tisdag, september 22nd, 2009

Andningssvikt beror på inadekvat gasutbyte, vilket resulterar i hypoxi. Denna definieras som ett PaO2 <8 kPa. Blodgasanalys (artärpunktion) krävs alltså för diagnosen. Blodgasanalys krävs också för att fastställa om patienten har förhöjt arteriellt PCO2, information som är väsentlig för den fortsatta behandlingen.

 

Etiologi

 

Svår KOL (vanligast), ibland med akut exacerbation.

Kyfos, status post polio etc.

Pneumoni.

Svår akut astma.

Lungemboli (Dessa patienter har i princip aldrig högt PCO2, om de inte också har KOL).

 

Diffdiagnoser  

 

Grav hjärtsvikt, Aspiration eller ”sekretstagnation” pga neurologisk eller psykiatrisk sjukdom

 

Symptom

 

Specifika för den bakom liggande sjukdomen.

Patienten uppvisar ofta kliniska tecken förenliga med hjärtsvikt: cyanos, rassel på lungorna, halsvenstas och perifera ödem.

Tachycardi och hög andningsfrekvens är markörer för svår obstruktivitet och skall föranleda speciell vaksamhet på den vidare utvecklingen.

Graden av andningspåverkan ger ingen vägledning till graden av respiratorisk insufficiens. En patient kan således ha svår dyspné utan att vara respiratoriskt insufficient och vice versa.

 

Hypoxi

  1. Dyspné
  2. Cyanos
  3. Agitation
  4. Konfusion
  5. Kronisk: polycytemi, pulmonell hypertension, cor pulmonale

 

Hyperkapni

  1. Huvudvärk
  2. Perifer vasodilatation
  3. Takykardi
  4. Tremor
  5. Papillödem
  6. Konfusion, Sedering, Koma

  

Utredning

  1. Blodgas. Kännedom om patientens PCO2 är helt avgörande för den fortsatta handläggningen 
    • Ett förhöjt PCO2 talar starkt för att grundsjukdomen är KOL 
    • Förhöjt basöverskott (BE) tyder på långvarig (kompenserad) PCO2-stegring, vilket betyder att patientens andning stimuleras huvudsakligen av hypoxi (”hypoxic drive”).  
  2. PEF (om möjligt)
  3. Blodprover: Blodstatus, Elstatus, krea, CRP
  4. Röntgen pulm. I riktigt svåra fall behövs lungröntgen för att utesluta pneumothorax.

 

Behandling

 

Akut behandling

Syrgas 

  • Normalt PCO2 och normalt BE: 2-5 l/min på grimma alt 5-10 l/min
  • Monitorering med saturationsmätare
  • Högt PCO2 och högt BE: 0,5-2 l/min på grimma
  • Monitorering med blodgas och saturationsmätare 

 

Fortsatt handläggande

Övrig behandling beror på etiologi

Indikationen för respiratorbehandling är framför allt att patienten är på väg att mattas ut. Okompenserad respiratorisk acidos med pH under 7,35 indikerar en risksituation och pH under 7,25 indikerar att det är mycket allvarligt. Det går inte att fastställa någon speciell PCO2-gräns eller PO2-gräns för när man skall ta kontakt med IVA-läkare för att diskutera respirator.

 

Pneumothorax

tisdag, september 22nd, 2009

Ansamling av luft i pleurahålan. Uppstår när kommunikation uppkommer mellan pleurarummet och yttervärlden eller bronkträdet. Etiologiskt kan man skilja mellan traumatisk, iatrogen och spontan pneumothorax. Om hålet i pleuran släpper in, men inte ut luft uppstår ventilpneumothorax (övertryckspneumothorax), ett livshotande tillstånd.

 

Symptom

 

  1. Akut påkommande smärta (eller obehag) i bröstet
  2. Dyspné
  3. Oro
  4. Tecken på ventilpneumothorax: Tilltagande dyspné, halsvenstas, cyanos

 

Utredning

 

  1. Anamnes
  2. Status (Perkussionston normal eller hypersonor. Nedsatta andningsljud unilateralt. Vid ventilpneumothorax halsvenstas. Mediastinum ev förskjuten vid ventil- PT.).
  3. Lungröntgen (I urakuta fall går terapi före röntgen).

 

Differentialdiagnoser

 

Hjärttamponad, lungemboli, akut ischemisk hjärtsjukdom, ulcus perforans, aortaaneurysm, pleurit, pneumoni, mediastinit.  

 

Behandling

 

Akut ventilpneumothorax

För in grov venflon i det tympaniska pleurarummet via I:2-3 i medioklavikularlinjen. Stick ovan överkanten av revbenet.

Om katetern lämnas kvar kopplas den via droppslang till vattenlås (flaska med koksalt)

Sätt iv nål, transport, i första hand till rtg och sedan vidare.

 

Vanlig pneumothorax

Patient bör läggas in (särskilt vid samtidig lungsjukdom)

I lindriga fall (och opåverkad patient) kan man avvakta några dagar, följ kliniken, rtg-kontroll.

Något större pneumothorax aspirationsbehandlas med torakocentesnål.

Ännu större pneumothorax (3-5 cm, >20 %) behandlas med Bülau-dränage, kontinuerlig sug under några dagar.

 

Vidare handläggning

Fortsatt röntgenkontroll tills expansion, ca 10 %/vecka. Sjukskriv. Undvik tunga lyft.

Pleurit

tisdag, september 22nd, 2009

Etiologi             

 

Ganska vanlig manifestation vid olika sjukdomar.

  1. Infektioner (Tuberkulos, empyem, virus)
  2. Tumörsjukdomar i lungsäcken  (Mesoteliom, metastaser).
  3. Pleurautgjutningar vid andra sjukdomar (Kollagenoser, asbestpleurit)
  4. Chylotorax
  5. Trauma (Revbensfraktur ger lokal palpationsömhet. Kontusion utan fraktur kan också ge pleurit).
  6. Pericardit

 

Symptom          

 

Dyspné pga minskad lungvolym (vätska, tumör, fibros)

Smärta p.g.a. retning av parietala pleuran (andningskorrelerad). 

Utredning         

 

Status med särskilt fokus på pulmones (Utgjutning – Dämpning, Nedsatta andningsljud. Ev bronkiella andningsljud och gnidningsljud i övre kanten av utgjutningen. Inflammation – Pleurala gnindningsljud).

Rtg pulm (stående och liggande inkl sidobild).

Pleuratappning (torakocentes)

  1. Vid vätska >5 mm på sidobilder av okänd orsak bör en diagnostisk pleuratappning göras.
  2. Om patienten är andfådd och har stora utgjutningar görs en terapeutisk tappning.

Provtagning vid ”förstagångstappning”

  1. Odlingar (allmän, TB), pH (vanlig blodgasspruta), protein (eller albumin), LD, glukos, cytologi
  2. Protein, LD och glukos skall relateras till serumnivån
  3. Speciella analyser: Amylas, Hyaluronsyra, CEA, Triglycerider, Kolesterol

Det är viktigt att skilja mellan

  1. Transsudat (proteinhalt < 30 g/l) – Hjärtsvikt, levercirrhos, njursvikt mm och
  2. Exsudat (proteinhalt > 30 g/l) – Inflammationer, malignitet etc.

 

Pleurabiopsi

I ungefär hälften av alla maligna exsudat hittar man ej tumörceller i pleuravätskan. Biopsi av pleura krävs då.

Torakoskopi

Indikation: pleuraexsudat utan känd genes.

Helst diagnostisk torakoskopi och pleurodes i samma seans gärna som allra första ingrepp

 

Behandling      

 

Beroende på genes!

Malignt pleuralt mesoteliom

tisdag, september 22nd, 2009

C:a 100 fall  årligen i Sverige. 4 ggr vanligare hos män. Betydligt vanligare i ex Kina, Brasilien, Ryssland och Turkiet. Kraftig koppling till asbestexponering. Klassas som arbetsskada och skall anmälas som sådan om exponering föreligger.

 

Symptom

 

  1. Andfåddhet pga pleural utgjutning.
  2. Smärtor.
  3. Symptom från metastaser (lever, skelett, hud, CNS).

 

Diagnostik

 

Biopsi via thorakoskopi eller thorakotomi krävs oftast för säker diagnos.

Förhöjd halt av hyaluron i pleuravätska är ett starkt indicium på mesotheliom.

 

Behandling

 

Tidig pleurodesbehandling är viktig.

Pleuro-pulmectomi kan utföras i enstaka fall.

Cytostatika (kombo med liposomalt doxorubicin) ges inom ramen för nationella studier.

 

Komplikationer

 

Tumörväxt subcutant i dränage och stickkanaler (förebyggs med stålning mot ärr med 21 Gy / 3 fraktioner).

Smärta (palliativ strålbehandling).

 

Prognos

 

Medianöverlevnaden är 10 mån.

Lungcancer

tisdag, september 22nd, 2009

I Sverige insjuknade 2 895 män och kvinnor i lungcancer år 1999. Incidens per 100 000 invånare: 34,1 för män och 21,7 för kvinnor. Sjukdomen fortsätter att öka bland kvinnor medan den bland männen har nått en platå.

Endast en minoritet av patienterna har en liten isolerad tumör vid diagnostillfället

Den största enskilda riskfaktorn för att utveckla lungcancer är tobaksrökning (85-90%).

Andra identifierade (ovanliga) orsaker till lungcancer är bland annat radongas, asbest och tungmetaller.

Se även nationella riktlinjer på www.slmf.se.

 

Indelning

 

Skivepitelcancer (35%) – Starkt korrelation till rökning. Växer centralt.                          

Adenocarcinom (35%) – Minst korrelerad till rökning. Varierande förlopp. Växer oftast perifert.

Småcellig (20%) – Starkt korrelering till rökning. Mycket malign, metastaserar tidigt.

Storcellig (10%) – Liknar kliniskt småcellig cancer men behandlas som icke-småcellig.

Carcinoid (1%) – Paraneoplastiska fenomen. Svara bra på kirurgi (5-årsöverlevnad 70-100%).

 

Symptom

 

  1. Hosta (förändrad, nytillkommen, > 3 veckor)
  2. Pneumoni (recidiverande/långsam regress)
  3. Blodiga upphostningar
  4. Smärtor, thorakala och diffusa
  5. Heshet (rekurrenspares)
  6. Stokes krage (vena cava superior-syndrom)
  7. Avmagring, aptitlöshet och trötthet
  8. Metastaser (lever, skelett, hjärna, njurar, binjurar)
  9. Paraneoplastiska syndrom, hyperkalcemi

 

Utredning

 

Tumörutredning

  1. Klinisk undersökning med särskild fokus på auskultation, perkussion, ytl lgl och buk.
  2. Grundutredning lab inkl Hb, Ca, Alb, Leverstatus.
  3. Lungröntgen och CT-thorax
  4. Bronkoskopi
    • Bronksköljning – cytologi, odling
    • Borstprov – cytologi
    • Transbronkiell biopsi – histologi
  5. Transtorakal finnålspunktion – Om den sitter perifert och ej är åtkomlig för px via bronkoskopi.
  6. Om pleuravätska föreligger bör thorakocentes eller thorakoskopi utföras.

 

Operabilitetsbedömning

  1. Spirometri (FEV1 på minst 0,8-1,0 efter op) med diff-kapacitet.
  2. EKG och Arbets-EKG
  3. Ev. Radiospirometri, lungscint.

 

Metastasutredning

  1. CT-buk eller Ultraljud-buk
  2. Ev. Skelettskintigrafi
  3. Ev. PET-scan
  4. Ev. CT-skalle
  5. Ev. Mediastinoskopi (inför ev kirurgi om förstorade lgl på CT-thorax).

 

Stadieindelning

 

Stadieindelning vid lungcancer

Fynd av regionala lymfkörtelmetastaser N0: inga, N1: ipsilaterala, N2: ipsilaterala inkl carina, N3: kontralaterala mf

MX: metastaser ej bedömt, M0: Inga metastaser, M1, Metastaser

Stadium TNM 5-årsöverlevnad Behandling (icke småcellig)
0  Tis, N0, M0 100 %   Kirurgi eller strålning
IA  T1, N0, M0 75 % Kirurgi eller strålning
IB  T2, N0, M0 55 % Kirurgi eller strålning
IIA  T1, N1, M0 50 % Kirurgi eller strålning
IIB  T2, N1, M0 40 % Kirurgi eller strålning
   T3, N0, M0 40 % Kirurgi eller strålning
IIIA  T1-3, N2, M0  15 % Kirurgi (?), cyto eller strålning
   T3, N1, M0 35 % Kirurgi (?), cyto eller strålning
IIIB  T1-3, N3, M0  5-10 % Cytostatika eller strålning
   T4, N0-3, M0   5-10 % Cytostatika eller strålning
IV  T1-4, N0-3, M1   5-10 % Palliativ cytostatika


Behandling

 

Rökstopp. Det har nyligen visats att rökare som drabbas av såväl småcellig- (5-årsöverlevnad 29% vs 63%) som icke-småcellig lungcancer (5-årsöverlevnad 33% vs 70%) i tidigt stadium förbättrar cancerprognosen markant om de slutar röka (2). 

 

Stadieindelning enligt TNM

I-II lokal sjukdom – operabel

III lokoregional sjukdom – ev. operabel

IV fjärrmetasatatisk sjukdom – ej operabel

Endast sammanlagt 20-25% av lungcancerpatienterna kan erbjudas kurativt syftande kirurgi. 

Småcelliga lungcancrar är nästan aldrig operabla (p.g.a. av tidig metastasering) dessa (och de inoperabla icke-småcelliga lungcancrarna) behandlas med flera olika cytostatika och strålning mot primärtumör.

 

Operation

Lobektomi är det minsta kirurgiska ingreppet som görs. Pulmektomi om tumören berör lungans samtliga lober.

Postoperativ 30-dagars mortalitet är idag 3-4% efter pulmektomi och 1-2% efter lobektomi.

Komplikationer inkluderar arytmi (3-30%), hjärtherniering, lobär torsion, luftläckage (drän 1 v), bronkopleural fistel, blödning och kylothorax. Smärta mycket vanlig, 50% har kvar efter 1 år.

 

Småcellig lungcancer (SCLC)

Begränsad sjukdom defineras som tumörutbredning inom ipsilaterala hemithorax och kan innefattas inom ett tolerabelt strålfält (Stadie IIIA, T3N1M0). Även kontralateral mediastinal och ipsilateral spridning till fossa supraclav brukar innefattas i definitionen begränsad sjukdom (Stadie IIIB, T3N3M0).

Däremot är påvisad pleural (T4) eller perikardcarcinos (T4) defineierade för spridd sjukdom liksom lgl-spridning till kontralaterala fossa supraclav (N3). Spridning till kontralaterala hilus (N3) brukar vanligen hänföras till spridd sjukdom. Således  kan Stadie IIIB (T3N3M0) också betyda spridd sjukdom om nu körteln supraclav sitter kontralateralt eller N3-körteln sitter i hilus i stället för i mediastinum.

Primärutredningen innefattar förutom grundutredning även kontrast-DT eller MRT av hjärnan och skelettscint. PET-CT kan övervägas men är ej obligat.  

 

Begränsad sjukdom T1-2N0 dvs Stadium I

Preoperativt görs PET-CT och  mediastinoskopi (lungkirurgi är ej motiverat vid påvisande av N1 eller N2-spridning) samt DT eller MRT av huvudet.

Om negativ kringutredning inkl mediastinoskopi utförs lobektomi med lgl-utrymning.

Om diagnosen SCLC bekräftas i op-PAD ges adjuvant terapi enl följande:

  • Inga påvisade lgl-metastaser: 4 kurer adjuvant cytostatika efterföljt av PCI (profylaktisk cranial irradiation).
  • Påvisad N1-spridning individuell bedömning avseende adjuvant kemo eller radioterapi.

 

Begränsad sjukdom stadium II-IIIB

Vid PS 0-1, ingen terapibegränsande komorbiditet, FEV1>40% av predikerad kan konkomitant platinumbaserad kemoradioterapi med tidigt insatt accelererad hyperfraktionerad thoracal strålbehandling ges. Behandlingen är kurativt syftande.

  • Karboplatin eller Cisplatin ges tillsammans med Etoposid (Etopsid, Vepesid) i 4 kurer. Karboplatin ger mindre subjektiva biverkningar och är enklare att administrera. Cisplatin är mindre benmärgstoxiskt men sämre för njurar, öron och nerver.
  • Strålbehandling startas dag 22 samtidigt som kur 2. 1,5 Gy ges 2 ggr dagligen med 6 tim intervall totalt 30 fraktioner under 15 dagar (mån-fre under 3 veckor) till slutdos 45 Gy. Ge profylaktiskt Andapsin och Omeprazol. Blodstatus följs. Uppehåll i strålbehandlingen får endast göras på vitalindikation.
  • Vid komplett eller god remission ges profylaktisk cerebral strålbehandling. 3-4 veckor måste förflyta efter given avslutande kur 4. Ges i dosen 2 Gy, totalt 15 fraktioner till slutdos 30 Gy (3 veckor).

Patienter som inte bedöms tolerera ovanstående ges sekventionell kemoradioterapi.

  • Karboplatin ges tillsammans med Etoposid med cykellängd 21 dagar.
  • 2 veckor efter starten av kur 2 gest strålbehandling med 3 Gy i 10-13 fraktioner till slutdos 30-39 Gy.
  • 2 veckor efter starten av avslutad strålbehandling ges ytterligare 2 kurer karboplatin och Etoposid.
  • Profylaktisk cerebral strålbehandling skall erbjudas vid komplett eller god remission.

 

Spridd sjukdom

Irinotecan (Campto) ges tillsammans med Carboplatin i 4 kurer. Campto ger diarré. Atropin skall ges sc innan administration och pat skall förses med Loperamid.

Alternativt kan Carboplatin ges tillsammans med Etoposid i 4 kurer (något sämre resultat).

Profylaktisk cerebral irradiation bör erbjudas till alla med respons på given kemoterapi (såväl komplett som partiell respons). Dock ej vid multipla komorbiditeter, PS 3-4 och nedsatt mental funktion. 2,5 Gy ger i 10 fraktioner till slutdos 25 Gy (2 veckor).

Palliativ strålbehandling kan bli aktuellt vid lokalsymptom.

 

Tumregel ang cytostatika och progress eller recidiv (1)

  1. Om progress under behandling, avsluta behandlingen!
  2. Om det gått > 3 mån men god effekt av tidigare behandling kan man försöka samma behandling igen.
  3. Om < 3 mån gått sedan sista cytostatikakuren och progress (eller recidiv) av sjukdom bör man byta cytostatikaregim.

 

Andra linjens behandling

Vid recidiv efter första linjen är behandlingsmöjligheterna begränsade. Medianöverlevnaden ligger på 4-5 mån. Förutsättningarna för 2:a linjens cytostatika är behanlingsmotiverad patient och PS 0-2.

  • Vid återfall < 3 mån bör behandlingen inriktas på palliation. I exceptionella fall med yngre behandlingsmotiverad patient kan Amrubicin övervägas.
  • Vid återfall 3-6 mån efter senaste givna cytostatikadosen kan Topotecan (Hycamtin) ges. Cykellängd 21 dagar, max 4 kurer.
  • Vid återfall > 6 mån reinduceras primärregimen.
  • Ett alternativ är Gemcitabine + Paclitaxel (8 dagar).

Best supportive care inkl palliativ strålbehandling bör erbjudas i övriga fall (PS3).  

 

Prognos

  Spridd sjukdom Begränsad sjukdom
Respons kemoterapi 60-80% 70-90%
Medianöverlevnad 9-11 mån 16-23 mån
2-årsöverlevnad 5-10% c:a 40%
5-årsöverlevnad 3-4% 10-25%

 

 

 

 

 

Icke småcellig lungcancer

Stadium I, II och IIIA

Operation om patienten är funktionsmässigt operabel.

Extern konventionell strålbehandling alt. precisionsstrålbehandling om patienten ej är funktionsmässigt operabel

Finns idag indikationer, men inte tillräckligt stöd för att regelmässigt ge adjuvant eller neoadjuvant behandling.

 

Stadium IIIB

Kurativ strålbehandling kan bli aktuellt vid avsaknad av pleuracarcinos eller omfattande tumörbörda som utesluter radioterapi av toxicitetsskäl.

 

Stadium IIIB (pleuracarcinos och stor tumörbörda) och VI

 

Cytostatikabehandling palliativ om pat bedöms tåla detta. Performace-status på 0-2 är gränsen för CS, nyttan är störst i PS 0-1. Patienten skall vara fullständigt informerad om behandlingsnyttan och mo

Vid pleuraexudat bör pleurodes (5 g talk upplöst i 100 ml NaCl) erbjudas.

Strålbehandling får EJ ges samtidigt som cytostatika (ffa Gemcitabine).

  • Thoracal strålbehandling kan starta 1-2 veckor (min 1 vecka) efter senaste Gemcitabine-dosen. Kan återupptas efter min 2 veckor.
  • Extrathoracal strålbehandling kan starta 1 vecka (min 3 dagar) efter senaste Gemcitabinedosen. Kan återupptas efter 1 vecka (min 3 dagar).

Laserbehandling, brachyterapi och stentning kan ha en god palliativ effekt.

 

Komplikationer

 

Lokala

Endobronkiell tumörväxt (strålning 36 Gy / 12 fraktioner, YAG-laser, stent)

Recurrenspares (lokala operationer, injektioner via ÖNH alt trakeotomi om stora problem).

Phrenicuspares

Vena cava superior-syndrom (palliativ strålning 36 Gy / 12 fraktioner, stent)

Hemoptys (palliativ strålning brukar bita)

Horners syndrom

Revbenserosion

Perikardit

Förmaksflimmer

Metastatiska

Hjärna (strålning 30 Gy / 10 fraktioner alt 20 Gy / 5 fraktioner)

Skelett (smärta, anemi, högt Ca, behandling med strålning engångs 8 Gy)

Lever (hepatomegali)

Binjurar (addisons, kortisontillskott)

Endokrina

ADH (SIADH, lågt Na)

ACTH (Cushings)

PTH (högt Ca)

Icke-metastatiska neurlogiska

Konfusion

Kramper

Cerebellära symptom

Proximal myopati

Perifer neuropati

Polymyosit

Eaton-Lambert syndrom (Myasteniskt syndrom)

Övriga

Klubbning

Dermatomyosit

Acanthosis nigricans

Trombophlebitis migrans

Referenser

 

  1. Löfvenberg J, Undervisning, G. Norrman, Editor. 2007: Östersund.
  2. Rökstopp förbättrar lungcancerprognosen. Läkartidningen nr 9 2010 Vol 107.

Cryptogen organiserad pneumoni (COP)

tisdag, september 22nd, 2009

Tidigare kallad idiopatisk bronchiolitis obliterans-organizing pneumonia (BOOP).

 

Etiologi             

 

Okänd

 

Symptom          

 

Hosta, feber, sjukdomskänsla, trötthet, viktnedgång 

                            

Utredning         

 

Pulm: Inspiratoriska krepitationer vid auskultation

Blodgas: Ev. arteriell hypoxemi

Rtg pulm: Bilaterala fläckiga eller diffusa alveolära förtätningar som kan migrera.

HRCT: Konsolidering, ground-glass, små nodulära förtätningar, väggförtjockade och dilaterade bronker. Förändringar ses ffa perifert och caudalt.

Lungfunktion: Restriktivitet

Lungbiopsi: Granulationsvävnad, kronisk inflammation.

 

Diagnos             

 

Uteslut först pneumoni.

 

Diffdiagnoser

 

Liknande reaktioner kan ses vid primära lungsjukdomar, t.ex: cryptococcosis, Wegeners granulomatos, lymfom, hypersensitivitetspneumonit, eosinofil pneumoni.

 

Behandling      

 

Kortison hjälper de flesta.

 

Komplikation

 

Fåtal fall med snabb progress som inte svarar på beh.