Archive for the ‘Pacemake och ICD’ Category

ICD

måndag, september 7th, 2009

Diskussionen inför beslutet att anlägga ICD är lång och besvärlig. Många etiska aspekter måste beröras. Minst hälften av patienterna har fått en inadekvat chock och bara 25-30% har fått en livräddande chock på 5 år vilket bör tas i beaktning vid anläggande av ICD (1).

Primärpreventiv behandling med ICD har inte kunnat visa signifikant minskad dödlighet i åldersgruppen > 60 år enligen en nyligen publicerad metaanalys (2).


Referenser


  1. Asplund K, Kärvinge C: Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård – det medicinska faktadokumentet. Bergslagens grafiska AB, Lindesberg, 2004.
  2. Santangeli. Ann Intern Med 2010;153:592-9.

Biventrikulär pacemaker (CRT)

måndag, september 7th, 2009

CRT står för ”cardiac resynchronisation therapy”. Ingreppet är komplicerat och görs endast på specialiserade centra (Umeå).

CRT ökar arbetsförmågan, förbättrar livskvaliteten, minskar beho­vet av sjukhusvård och förlänger överlevnaden vid hjärtsvikt och grenblock.

Patienter med måttlig till svår hjärtsvikt trots optimal läkemedelsbe­handling, med samtidigt gren­block bör erbjudas CRT (1). En stor del av patienterna som får CRT svarar inte på behandlingen (non-responders). Förmaksflimmer försämrar effekten något (1).

 

Referenser

 

  1. Asplund K, Kärvinge C, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 – Beslutsstöd för prioriteringar, Socialstyrelsen, Editor. 2008, Edita Västra Aros.

Pacemaker

måndag, september 7th, 2009

Indikationer    

 

Sjuk sinusknuta. AV-block II-III. Bifascikulärt block med synkope. Vissa fall av neurogen synkope med uttalad kardioinhibitorisk komponent. 

 

Nomenklatur

 

Moderna pacemakers klassificeras numera enligt bokstavskod med tre positioner enligt följande:

  1. Position 1 anger var stimulering sker. V= kammare, A = förmak, D = både förmak och kammare.
  2. Position 2 anger var avkänning av spontan aktivitet sker, enligt samma system som ovan.
  3. Position 3 anger vilken typ av stimulering som används. I = inhiberad T= triggad.
  4. I en fjärde tilläggsposition anges om pacemakern har förmåga till hjärtfrekvensstegring via artificiell sensor (R = frekvensreglering).

 

System

 

Tre system vanligast. AAI, VVI, DDD.

AAI (R)              

Stimulering och avkänning i förmaket med möjlighet till frekvensreglering. Kan inte användas i närvaro av AV-block eller skänkelblock.

Indikation: Isolerad sjuk sinusknuta.

 

VVI (R)              

Stimulering och avkänning i kammaren med möjlighet tillfrekvensreglering. Ingen möjlighet till synkronisering mellan förmak och kammare eller normal aktivering av kamrarna.

Indikation: Kroniskt förmaksflimmer.

 

DDD (R)            

Stimulering och avkänning i såväl kammare som förmak med möjlighet till frekvensreglering. Synkronisering av förmaks- och kammaraktivitet men med abnorm aktivering av kammaren.

Indikation: AV-block med bibehållen sinusrytm.

 

Allmänt

 

Wenchebache (WB)-punkten beräknas för att undersöka AV-nodens kapacitet. Förmaken pacas i ökande frekvens tills AV-noden ej längre överleder samtliga impulser. Brukar vara 200 – ålder.

Ischemitecken går ej att tolka vid ventrikulär pacing (gäller även 12 timmar efter senaste pacingen). Däremot kan man tolka ischemitecken till 100% vid förmakspacing (AAI).

Pacemakern håller c:a 6-10 år. Pacemakerkontroll årligen. När batterikapaciteten sjunker bytes pacemakern som ett polikliniskt ingrepp.