Archive for the ‘Symptom barn’ Category

Svaghet – Barn

tisdag, december 29th, 2009

Orsaker

Myotoni. EMG ger diagnosen. Dystonia myotonica kan ge upphov till ”floppy infant”.

Funktionell. Svår diagnos.

Handläggning

Remiss barnneurologi för utredning och behandling.

Medvetslöshet – Barn

tisdag, december 29th, 2009

Orsaker

M             Meningit. Sepsis.  Metabol sjukdom

I             Intoxikation

D            Diabetes ketoacidos. Insulinkoma.

A            Andningsinsufficiens. Anafylaxi. Arrytmi.

S            Subduralhematom. Subarachnoidalblödning. Skalltrauma. Misshandel.

H            Herpesencefalit

U            Uremi

S            Status epilepticus

K            Korsakoff-Wernicke

Stor blödning. Grav dehydrering.

Psykogen orsak. Hyperventilation. Migrän.

Utredning

  1. Anamnes.
    • Vad hände? Glad? Feber? Tabletter runt?
    • Tidigare frisk? Tidigare episoer? Vacciner? Allergier?
    • Epidemiologi.
  2. Status
    • AT. Petechier? Kladdig? Perifert konstringerad? Temp? Aceton- spritdoft? Skär- stickskada?
    • Neurologstatus. Nackstyv? Kernigs tecken?
    • Cor / Pulm / Sat / AF / BT.
    • MoS
  3. Kemlab
    • Hb, V, CRP. Trc. Elstat, krea.
    • P-glu. Leverstat. Koagulationsstatus.
    • Blodgas. Intoxprover (U-tox, metanol, etanol, paracetamol, salicylater).
    • Urinsticka. Blododling? Lumbalpunktion (KI vid medvetandesänkning)?

Handläggning

  1. Efterforska och behandla efter bakomliggande orsak.
  2. Uprätthåll tills vidare vitala funktioner. Fri luftväg, ventilation, cirkulation.
  3. Kalla på bakjouren för hjälp!
  4. Monitorera vitala funktioner och kemlab.

Kräkningar – Barn

tisdag, december 29th, 2009

Mycket ospecifikt symptom som hos barn kan vara orsakat av nästan vilken som helst bakomliggande sjukdom.

Akuta

Orsaker

  1. Fysilogisk kräkning. Mycket vanligt upp till 9 månader. Kroniska kräkningar.
  2. GI-sjukdomar.
    1. GER. Pylorusstenos. Invagination. Malrotation. Gallvägsatresi.
    2. Obstipation. Mb Hirschprung. Cystisk fibros (mekoniumileus).
    3. Gastroenterit (kräver diarré + kräkningar).
    4. Celiaki. Födoämnesreaktion. Komjölksallergi.
  3. Infektioner med hög feber.
    1. Meningit. Sepsis (Hög feber kan ge kräkningar utan att fokus sitter i GI-kanalen).
    2. Övre UVI.
    3. Otit. Tonsillit. ÖLI.
  4. Toxisk påverkan pga metabol sjukdom.

Utredning

Anamnes

  • Kräkningarna. När kommer dem? Efter varje måltid? Hur är de? Projektiler? Blod? Gallfärgade?
  • Andra symptom. Diarré? Feber? ÖLI-symptom? Avföring? Miktion? Saltsmak?
  • Matanamnes. Vad äter barnet? Aptit?
  • Epidemiologi. Omgivning?
  • Tidigare sjukdomar? Hereditet?

Status

  • Vikt / Längd / Huvudomfång.
  • AT. Temp? Fontanell? Turgor? Ikterus?
  • MoS. Slh?
  • Cor / Pulm / BT.

Kemlab

  • Hb, V, CRP, Elstat, Cl, Krea.
  • P-glu. Syra-bas (BE, pH).
  • U-sticka.

Fyslab

  • Ultraljud. Pylorusstenos?

Handläggning

Kräkningarnas dignitet och associerade symptom bestämmer handläggning. Viktigt att skilja akuta från kroniska kräkningar. Kroniska kräkningar bör föranleda undersökning av viktkurva.

Ordentliga akuta kräkningar leder till att man spyr upp HCl (vätejoner och Cloridjoner). Detta ger en hypokloräm hypokaläm metabol alkalos. Denna bör korrigeras med vätska och ev elektrolyter.

  1. Inläggning om påverkat, dehydrerat barn.
  2. Sond, om mycket kräkningar.
  3. Vätska. Se dehydrering.
  4. Följ elstatus (ffa Kalium) och dehydreringsstatus. Korrigera vid behov.
  5. Behandla bakomliggande sjukdom.
  6. Tänk på att enbart kräkningar utan diarré inte kan förklaras av gastroenterit utan måste utredas vidare.

Kramper – Barn

tisdag, december 29th, 2009

Orsaker

  • Feberkramper. Barn 6 mån – 4 år. Se separat PM.
  • Affektkramper.
    • Röda, red spell. Arga som bin. Breath holding. 3-4 mån – 4 år. Röda i ansiktet, tuppar av ev tonisk-klonisk komponent i anslutning till syncope.
    • Bleka, white spell. Asystoli. Reflexanoxiska, utlöses av obehaglig situation eller tryck på ögonbulberna. Faller som en fura. Blir stelt, opistotonus. Ev behandling med med antikolinergikaplåster.
    • Blå, cyanos (EP).
  • Epilepsi.
  • IC process. Encefalit. Meningit.
  • Hypoglykemi. Hyper- hyponatremi. Hypokalcemi.
  • Hjärtfel, arytmi. Plötslig död i släkten. EKG visar LQTS, SSS. Äv obstruktiv kardiomyopati. Ibland palpitationer, bröstsmärta, andfåddhet. Utredning med arbetsprov, holter-EKG, UKG.
  • Vagal synkope. Liknar blek affektkramp. Efter snabb uppresning eller lång tids stående. Obehagliga situationer. Obehagskänsla, illamående, blekhet, gäspning. Ev tonisk-klonisk komponent.
  • Paroxysmal vertigo. Paroxysmal torticollis.
  • Tourettes sdr
  • Psykiska faktorer:
    • Psykogena anfall. Kalla det pseudo-EP inför patienten. Ta allvarligt på, följ upp. Ge patienten en strategi för att undvika anfallet. Ge en väg ut med ansiktet i behåll.
    • Hyperventilationstetani. Panik-attack-sdr. Münchenhausen.
  • Sömnrelaterade normalfynd. Pavor nocturnus. Somnambulism. Mardrömmar. Narkolepsi. Sömnapné.
    • Benign infantil sömnmyoklonus. Partiella eller generaliserade myoklonier, ryckningar under 5-30 min hos i övrigt normala barn. Sparkar och rycker symmetriskt. Nyfödda – 6 mån (5 år).
  • GER. Extension, vridning av huvudet, överkroppen. Mentalt retarderade, spastiska barn.

Utredning

Anamnes

  • Aktuellt. Beskriv kramperna så bra som det bara går.
  • Utlösande faktorer. Sömnbrist. Uppvaknande. Insomnande. Flimmerljus. Feber. Alkohol. Stress. Hunger. Speciella utlösande faktorer. Situation?
  • Aura. Förlopp (beskrivning + subjektiva upplevelser). Färg (cyanos / vit)? Urin- fecesavgång?
  • Postiktala symptom.
  • Tidigare episoder.
  • Tidigare sjukdomar. Mediciner.
  • Barn: Grav / Neonatal / Utveckling / Hjärnskademoment etc.

Status

  • Psykomotisk utveckling hos barn.
  • Fontaneller. Nackstyvhet. RLS. Orientering.
  • KN. Reflexer. Motorisk- sensorisk funktion.
  • Grasset. Finger-näs. Diadokokinesi.
  • Romberg. Gång.
  • Tidigare anamnes
  • Hereditet. Omgivning?
  • AT. Temp? Petechier?
  • Neurologiskt status (postiktalt samt i fritt intervall). Var noggrann och lyhörd! Ffa inriktat på:
  • MoS. Bettmärken i tungan?
  • Cor. Pulm (inkl AF, Sat). BT.
  • Öron.

Kemlab

  • Hb, V, CRP. P-glu. Ca. Urinsticka.
  • Blododling. Urinodling.
  • Lumbalpunktion. Oklart när man skall sticka…

Fyslab

  • EKG bör man kosta på sig.
  • EEG (Gärna sömn-EEG, positivt i 20% hos normala. Skall stämma med anamnesen!) och CT (alltid förrutom idiopatiska primär generaliserade anfall samt benign barn-EP) kan man avvakta med tills vidare om misstanke på feberkramp. Skall utföras om ”komplicerade kramper”:

Handläggning

  1. Behandla beroende på bakomliggande orsak. Det viktigaste är att skilja de benigna feberkramperna från epilepsi med ev bakomliggande orsak. Se PM för feberkramper.
  2. De flesta patienter skall läggas in oavsett orsak.
  3. Meningit är en lurig diffdiagnos till feberkramp. Var försiktig!

Huvudvärk – Barn

tisdag, december 29th, 2009

Huvudvärk

Orsaker

Spänningshuvudvärk Migränhuvudvärk Tumörhuvudvärk
Kvällen.

Diffus utbredning. Nacken.

Pressande. Tryckande.

Mild till måttlig.

Minskar vid fysisk aktivitet.

Till helgen.

Unilateral.

Pulserande.

Måttlig till svår.

Ökar vid fysisk ansträngning.

Morgonhuvudvärk. Återkommande.

Fria intervall kan förekomma.

Svår. Långdragen. Invalidiserande.

Yrsel. Susningar. Trötthet. Koncentrationssvårgheter. Illamående. Kräkningar. Fotofobi. Fonofobi. Kräkningar utan illamående. Slöhet. Dubbelseende. Apné. EP. Huvudlutning. Neurologiska bortfall.
Synfel. Psykosociala faktorer. Hereditet
Kortare anfallsduration jfr vuxna (2-8 tim). Sällan aura. Ofta bilaterala symptom. Svårigheter att beskriva dunkande / pulserande smärta. Ofta kräkningar. HV framkommer först i 4 års-åldern.

Övriga orsaker

  1. Feber. Läkemedel. Gifter. Nitrater, koffein.
  2. Öronvärk. Bihålevärk. Nackvärk. Tandvärk.
  3. SAH. Ovanligt men förekommer.
  4. Sömnutlöst.
  5. Anemi. Uremi. Hormoniell.
  6. Postcommotiell huvudvärk. Epileptogen HV.
  7. Psykogen HV.

Handläggning

  1. Anamnes. Fråga enligt ovan.
  2. Status inkl fullständigt neurologiskt status och ögonbottenundersökning, remiss ögon vid behov.
  3. CT-skalle
    1. Akut om mycket svår huvudvärk med nackstelhet, svår AP, medvetandegrumling och neurologiska bortfallssymptom (SAH).
    2. Elektivt om hjärntumör ej kan uteslutas såsom vid anmärkningasvärd anamnes eller fynd i status. Även vid migrän med aura och svårbehandlad migrän.
  4. Alternativet är lugnande besked och åter vid behov.

Hosta – Barn

tisdag, december 29th, 2009

Orsaker

  1. Obstruktiv bronkit. Astma (mer långdragna besvär).
  2. Pneumoni. Mycoplasma. Kikhosta (lymfocytos i diffen). Pseudokrupp. RSV.
  3. Främmande kropp. Slempropp. Epiglottit.
  4. CF. Bronkiektassi. Empyem. TBC.
  5. Immunbrist med upprepade infektioner

Utredning

Anamnes

    • Hostan. Förlopp? Debut (vid sängliggande)? Karaktär (skällande)?
    • Andra symptom. Andningsproblem? Katarralia? Feber? Trött sista tiden?
    • Kunnat äta och dricka? Functiones naturales?
    • Tidigare episoder? Effekt av antibiotika?
    • Epidemiologi. Omgivningen? Syskon? Dagis?
    • Tidigare sjukdomar (atopiskt eksem, hösnuva)? Vaccinationer? Tillväxt? BVC-kontroller?
    • Hererditet (atopi)?
    • Djur? Rökning?

      Status

        • AT (Temp?)
        • Hud
        • ÖNH (Trh. MoS. Epiglottit?)
        • Cor / BT
        • Pulm (Indragningar? Stridor? Ronki? AF? Sat?)

          Kemlab

            • Hb, V, CRP.
            • Na, K, Krea.
            • U-sticka?

              Fyslab
              Rtg pulm (Mediastinal pendling? Infiltrat? Astmatecken?).

              Bronkoskopi (eventuellt, om misstanken på främmande kropp är stor).

              Handläggning

              1. Uteslut allvarlig orsak
              2. Behandla efter bakomliggande orsak. Antibiotika? Astmabehandling?
              3. Hostdämpande
                  • Quilla med efedrin. Risk för hyperaktivt barn.
                  • Lefenthol-desenthol
                  • Cocillana-etyfin.
                  • Bricanyl. Används ibland men funkar inget vidare. Använd bricanyl på korrekt indikation!

                  Halsont – Barn

                  måndag, december 28th, 2009

                  Orsaker

                  Epifarynx / Farynx

                  1. Akut epifaryngit. Akut faryngit.
                  2. Kronisk epifaryngit / faryngit
                  3. Herpangina. Blåsor i svalget. Coxsackie B.
                  4. Pertussis.

                  Tonsiller

                  1. Tonsillit. Bakteriell? Viral?
                  2. Mononukleos
                  3. Vincents angina
                  4. Tonsillcancer.

                  Hypofarynx / Epiglottis / Larynx

                  1. Akut epiglottit
                  2. Akut laryngit
                  3. Pseudokrupp
                  4. Äkta krupp (difteri)

                  Övrigt

                  1. Kawasakis sjukdom. Barn < 5 år. 5 d feber. Tonsillit, fjällning hand och fot. Palpabla lgl, konjunktivit. Polymorft exanthem i perineum. Risk för coronarkärlsaneurysm eller cardit (20-25% om obehandlad).
                  2. Primär HIV-infektion.
                  3. Stomatit
                  4. Svampinfektion
                  5. Aftösa sår
                  6. Främmande kropp
                  7. Malignitet. Äldre patienter. Långdragna besvär.

                  Utredning

                  • Anamnes
                  • Vilka är symptomen? Hur har de utvecklats?
                  • i.     Tecken på virus (snuva, hosta, heshet, blåsor).
                  • ii.     Tecken på bakterier (hög feber, sår i näsöppninga
                  • i.     Slemhinna / gombågar? Tonsiller? Rodnad? Svullnad? Proppar/beläggningar?
                  • ii.     Smultrontunga? Petechier? Sår? Blåsor? Svamp? Främmande kropp?
                  • Sväljningssvårigheter / Problem inta föda/dryck? Andningsbesvär?
                  • Omgivningen? Utlandsresa?
                  • Tidigare halsinfektioner?
                  • Tidigare frisk / Mediciner / Överkänslighet? PC?
                  • Status
                  • AT. Hudkostymen? Påverkad? Turgor? Temp? Foetor ex ore?
                  • MoS.
                  • Larynx. Epiglottit??? Laryngit?
                  • Lgl. Förstorade? Ömmande?
                  • Cor. BT. Pulm (Pneumoni? Astma?).
                  • Buk. Förstorad lever / mjälte?
                  • Epifarynx. Rodnad? Beläggningar? Adenoid?
                  • Näsa
                  • Munbottenpalpation. För fullständighetens skull.

                  • Kemlab
                  • Strep A. Sensitivitet 80-90%. Specificitet 95-98%. Vid bakteriemisstanke och alltid inför AB. ≥ 3 / 4 Centorkriterier.
                  • Hb, V, CRP, Diff. Eventuellt. CRP > 120 talar starkt för bakterie.
                  • Monospot (5-7 d, dålig sensibilitet om barn < 4 år), serologi, leverstatus, diff. Mononukleos
                  • Svalgodling. Misstanke om bakterie trots neg strep A

                  Hos små barn är faryngotonsillit ofta ej framträdande fynd vid GAS.  Förekomst av tilläggskriterier kan då motivera testning med Strep A. Bärare skall annars behandlas endast om epidemisk situation.

                  Handläggning

                  1. Det viktigaste är att utesluta bakomliggande allvarlig sjukdom såsom epiglottit, tonsillcancer, kawasaki eller liknande.
                  2. Därefter skiljer man bakteriella infektioner från virus. Se PM för akut tonsillit för fortsatt handläggning.
                  3. Påverkade patienter, ffa barn som inte kan dricka med reda måste läggas in för uppvätskning. Se PM för dehydrering.

                  Förstoppning – Barn

                  måndag, december 28th, 2009

                  Orsaker

                  1. Funktionell. Från 2 års ålder mycket vanligt. Smärtsam defekation. Fissur. Blöjdermatit. Stjärtfluss. Pottskräck.
                  2. Hirschprungs sjukdom. Tom ampull vid PR, känns dessutom inte som en ampull. Brett symptomspektra.
                  3. Anatomisk orsak. Analstenos. Analatresi. Malrotation. Striktur.
                  4. CF (mekoniumileus). Intestinal pseudoobstruktion.
                  5. Spinal skada. Myelomeningocele.
                  6. Celiaki. Komjölksallergi. Lite paradoxalt.
                  7. Hyperkalcemi. Hypokalemi. Hypothyreos. Diabetes mellitus.

                  Utredning

                  1. Anamnes.
                    1. Debutålder?
                    2. Kost? Vätskeintag? Fysisk aktivitet?
                    3. Tillväxt? Viktökning? Psykomotorisk utveckling?
                    4. Tecken på endokrin, metabol eller neurologisk sjukdom?
                  2. Status.
                    1. AT. Nutritionsstatus?
                    2. Buk. PR (inspektion och ev palpation).
                  3. Kemlab. Ev Elstatus. Thyroideastatus. Celiakiserologi.
                  4. Fyslab. I specialfall Anografi. Rektoskopi. Anorektal manometri.
                  5. Remiss barnpsyk vid behov.

                  Handläggning

                  1. Först uteslutes organiska orsaker till förstoppningen enligt ovan. Den funktionella förstoppningen behandlas sedan symptomatiskt enligt nedan. Fortsatt utredning om
                    1. Bröstmjölksuppfödda barn skall inte vara förstoppade. Misstänk organisk genes.
                    2. Förstoppning sedan födseln.
                    3. Svårbehandlad obstipation.
                    4. Avvikande tillväxtkurva eller annat avvikande i status.
                  2. Råd angående kost, motion, regelbundna rutiner, toabesök i lugn och ro efter maten (gastrocoliska reflexen), fotstöd.
                  3. Laktulos och katrinplommondryck ges på vida indikationer vid långvarig förstoppning.
                  4. Lavemang ges ett par gånger / veckan om mer kort obstipationsanamnes.
                  5. Fekalom och obstipationsenkopres med eller utan dilaterad rektum
                    1. Tarmtömning med klysma (Klyx).
                    2. Koksaltlavemang (750 ml fysiologisk lösning till risk 5-åring).
                    3. Oljelavemang.
                    4. Laktulos för att förhindra återfyllnad av rektum.
                    5. Ev upprepade BÖS för att följa effekten.

                  Feber – Barn

                  fredag, december 18th, 2009

                  Definition: Rektal temp >38-38,5 grader. Kritisk gräns 41-41,5 grader. Vänta 30 min efter ansträngning.

                  Feber kan ge kräkningar och diarré hos barn utan att fokus sitter i GI-kanalen.

                  Vid feber kan U-vita och U-prot vara lätt stegrade utan att detta står för något patologisk.

                   

                  Handläggning

                  1. Sval innetemp. Avkylande handdukar. Klä av barnet.
                  2. Febernedsättande
                    • Alternativ

                                                                                 i.      Mixt Paracetamol 24 mg/ml, 10-15 ml/kg/dos.

                                                                                ii.      Mixt Brufen 20 mg/ml. 5-7,5 mg/kg/dos, max 20-30 mg/kg/d.

                  1. Från 6 mån eller 7 kg.
                  2. Försiktighet med astma.
                  3. Vanliga NSAID ger inte lika stor risk för Reyes sdr som ASA. Bör ändå undvikas < 2 år.
                    • Indikation

                                                                                 i.      Påverkat av febern.

                                                                                ii.      Temp > 39,5 grader.

                                                                              iii.      Barn < 6 år som tidigare haft feberkramper.

                  1. Viktigast är ordentligt vätskeintag.

                   

                  Spädbarn

                  Orsaker 

                  1. Meningit. Sepsis (GBS).
                  2. ÖLI (viros). Otit. Pneumoni.
                  3. UVI (övre och nedre).
                  4. Gastroenterit.

                   

                  Utredning

                  1. Anamnes
                    1. Febern. När kom den? Hur hög? Hur tagit tempen? Febernedsättande?
                    2. Andra symptom. Övre luftvägssymptom?
                    3. Matning? Avföring? Urin?
                    4. Etiologisk anamnes? Syskon på dagis? RSV-epidemi?
                    5. Tidigare sjukdomar. Graviditet? Partus? BVC-kontroller?
                    6. Hereditet?

                   

                  1. Status
                    1. AT. Påverkat barn? Trött? Färg? Hudturgor? Temp? Petechier?
                    2. Cor / BT.
                    3. Pulm. Biljud? AF? Sat?
                    4. Neurlogstatus: Slött? Irriterat? Slappt? Fontanell? Nackstelhet?
                    5. ÖNH. Tragusömhet?

                   

                  1. Kemlab                           
                    1. Hb, V, CRP, Trc, Diff.
                    2. P-glu. Na, K, Krea.
                    3. Urinsticka, Urinodling. Blododling

                   

                  1. Fyslab
                    1. Rtg pulm?

                   

                  Handläggning

                  1. Påverkade barn skall läggas in för observation.
                  2. Behandla efter förmodad sjukdom och etiologi.

                  Diarre, kronisk – Barn

                  fredag, december 18th, 2009

                  Orsaker 

                  1. Fysiologisk. Ammande barn kan ha mycket skum avföring utan att det betyder någonting. Avföringen kan komma efter varje mål men kan också dröja en vecka.
                  2. Kronisk ospecifik diarré. Toddler diarré. Vanligt. Osmälta matbitar i avföringen. För lite fett och för mycket fibrer. Ändra kosten. Går över vid 3-4 års ålder.
                  3. Celiaki. Komjölksallergi (såväl IgE medierad som inte).
                  4. Giardiasis. Annan infektion.
                  5. Cystisk fibros. Pancreasinsufficiens.
                  6. Obstipation med enkopres. Colon irritabele.
                  7. Laktosintollerans. IBD. Kommer i äldre åldrar.

                   

                  Utredning

                  1. Anamnes
                    1. Diarrén. När kom den? Blod (strimmor är vanliga pga mekaniskt påfrestande)? Sprutande?
                    2. Andra symptom. Kräkningar? Trötthet?
                    3. Matning? Gluten? Relation till mat, mjölk? Urin? Aptit? Tillväxt?
                    4. Etiologisk anamnes. Omgivningen? Utomlands? Ätit konstigt (just introducerat gluten?)?
                    5. Tidigare episoder, förlopp.
                    6. Tidigare sjukdomar. Graviditet? Partus? BVC-kontroller?
                    7. Hereditet?
                  2. Status        
                    1. AT. Avmagring viktigt. Subnormal utveckling. 
                    2. Cor / Pulm / BT
                    3. ÖNH
                    4. Buk / PR
                  3. Kemlab
                    1. Hb, V, CRP, Na, K, krea.
                    2. Syra-bas.
                    3. U-sticka.
                    4. F-odling (tas ofta inte om inte speciella orsaker) / PCR / Virusisolering.

                   

                  Handläggning

                  1. Fynd som indikerar behov av utredning
                    1. Kronisk diarré de första levnadsmånaderna.
                    2. Subnormal tillväxttakt.
                    3. Malabsobtionsstatus. Utvecklingsförsening. Patologiska fynd i status.
                    4. Buksmärtor. Kräkningar.
                    5. Kittfärgad avföring. Förekomst av fett, slem eller blod.
                    6. Vattentunn, urinliknande avföring.
                  2. Efterforska och behandla om möjligt bakomliggande orsak.
                  3. Behandla symptomatisk
                    1. Ändra mat och motion. Mer fibrer.

                  Diarré, akut – Barn

                  fredag, december 18th, 2009

                  Diarré, akut

                  Akut

                  Orsaker

                  1. Gastroenterit.
                  2. Sepsis. Meningit. UVI.  (Hög feber kan ge diarré utan att fokus sitter i GI-kanalen).
                  3. Antibiotikaorsakad (Clostridium Difficile)
                  4. Kronisk diarré måste ju debutera någon gång, se nedan.

                   

                  Utredning

                  • Anamnes
                    1. Diarrén. När kom den? Blod (strimmor är vanliga pga mekaniskt påfrestande)? Sprutande?
                    2. Andra symptom. Kräkningar? Övre luftvägssymptom? Trötthet? Nackstelhet? Petechier?
                    3. Matning? Urin?
                    4. Etiologisk anamnes. Omgivningen? Utomlands? Ätit konstigt (just introducerat gluten?)?
                    5. Tidigare episoder.
                    6. Tidigare sjukdomar. Graviditet? Partus? BVC-kontroller?
                    7. Hereditet?

                   

                  • Status
                    1. AT. Fäst extra mycket uppmärksamhet på dehydreringstecken enligt detta pm.
                    2. Cor / Pulm / BT
                    3. ÖNH
                    4. Buk / PR

                   

                  • Kemlab
                    1. Hb, V, CRP, Na, K, krea.
                    2. Syra-bas.
                    3. U-sticka. Och ev U-osmolalitet
                    4. F-odling (tas ofta inte om inte speciella orsaker) / PCR / Virusisolering.

                   

                  Handläggning

                  1. Behandla understödjande, se dehydrerings-pm.
                  2. Efterforska och behandla om möjligt bakomliggande orsak.

                  Buksmärta, återkommande – barn

                  fredag, december 11th, 2009

                  Recurrent abdominal pain (RAP)Drabbar 10% av alla barn. Vanligast 4-16 år. Viss taggighet vanligt i mötet.

                   

                  Definition          

                  1. Buksmärta så kraftig så att barnet stannar upp i leken, sätter sig ner eller påverkas på något sätt.
                  2. Minst 3 ggr / månad.
                  3. Under minst 3 månaders tid.

                   

                  Orsak

                  1. Potentiellt allvarligt. Wilms tumör. IBD. Celiaki. Komjölksallergi.
                  2. Ofarligt men kan göra livet enklare. Laktosintolerans. Förstoppning.
                  3. GER. Gastrit. Duodenit. Gallsten. Njursten. Pancreatit.
                  4. Funktionella besvär. Allt hänger ihop. Var ödmjuk. Tänk spännande!

                   

                  Utredning

                  1. Anamnes.
                    1. Var gör det ont (Distinkt och från medellinjen tyder på organisk orsak).
                    2. Ont just nu. Opåverkad och ont?
                    3. Hur ofta och hur mycket besvär har patienten? Borta från skolan (inte bra)? Inte gått (pekar på funktionella besvär)? Gått hem från pga smärta?
                    4. Tillväxt? Viktnedgång? Utvecklingsuppehåll?
                    5. Hereditet. Celiaki? IBD? Funktionella besvär?
                  2. Status. Extra fokus på bukstatus och PR.
                  3. Kemlab
                    1. Gör alltid: Hb. SR. Urinsticka. CRP. Orosomukoid. EMA (gliadin om < 2 år).
                    2. Om vidare misstanke: Fe. TIBS. ASAT. ALAT. GT. Krea. Fecesmikroskopi. Helikobakterantigen i feces. Kalprotectin i feces (bra på att fånga inflammation). Ultraljud buk (gallsten, njursten, hydronefros, wilms tumör, annat).
                    3. Ytterligare misstanke: Gastroskopi. Rektoskopi. Coloskopi. CT-skalle. CT-buk. 

                   

                  Handläggning

                  1. Uteslut allvarligt organiskt tillstånd.
                  2. Ge råd. Sätt upp på snart återbesök om misstanke om funktionella besvär. Följ tillväxten.

                  Buksmärta, akut – barn

                  fredag, december 11th, 2009

                  Små barn har en tendens att reagera på en lång rad sjukdomar med feber, illamående, kräkningar och buksmärta. Ett ordentligt och noggrannt status är grunden för att finna orsaken.

                   

                  Orsaker

                  1. Appendicit. Vanligt från åldern 5-6 år, ofta atypiska symptom hos små barn. 
                  2. Obstipation. Vanligast från 3 års ålder och uppåt. Hård avföring i ampullen. Går ofta över på klyx. Om inte bör kolon-rtg göras med frågeställningen invagination?
                  3. Körtelbuk. Svårt att skilja kliniskt från appendicit. Ofta högre feber. Ofta relativt opåverkad i förhållande till den höga febern. Avklingar ofta snabbt på tarmvila.

                   

                  1. Invagination. Vanligast från 3 mån – 2 år. Krampartade buksmärtor i intervall + blodig avföring. Kolonrtg bör göras på barn som söker med återkommande smärtor under 2 timmar.
                  2. Inklämt ljumskbråck. Upptäcks om man bara kommer ihåg att undersöka bråckportarna.
                  3. Testistorsion. Glöm inte att undersöka yttre genitalia.
                  4. Torsion av ovarie eller ovarialcysta. Upptäcks ofta för sent.

                   

                  1. UVI. Ta urinsticka.
                  2. Gastroenterit.
                  3. Pneumoni. Otit. Tonsillit.
                  4. Sepsis. Meningit.

                   

                  1. Psykogen buksmärta
                  2. Celiaki
                  3. Gallstenssjukdom. Ovanligt hos barn.
                  4. Akut terminal ileit. IBD.
                  5. Adenovirus. EBV.

                   

                  Utredning 

                  1. Anamnes                        
                    1. Buksmärtan. Debut? Duration? Lokalisation? Utstrålning? Karaktär?
                    2. Andra symptom. Avföring? Miktion? Matintag?
                    3. Epidemiologi. Omgivning? Utlandsresa? Konstig mat?
                    4. Tidigare sjukdomar?
                  2. Status
                    1. AT (bedöm hydreringsgrad vid kräkningar eller diarré).
                    2. ÖNH (inkl Trh). MoS.
                    3. Cor / Pulm / BT.
                    4. Buk.
                    5. Yttr genitalia. Testistorsion? Ljumskbråck?
                    6. PR. 
                  3. Kemlab
                    1. Hb, V, CRP, Diff.
                    2. Na, K, Krea?
                    3. U-sticka.
                  4. Fyslab
                    1. BÖS + Rtg pulm.

                   

                  Handläggning

                  1. Obstipation är en vanlig orsak till buksmärta hos barn. Klyx (120 ml) bör ges på vida indikationer.
                    1. Kontraindicerat vid uttalad allmänpåverkan eller peritonitstatus.
                  2. Hellre fälla än fria vid app-misstanke! Hellre öppna och se än vänta och se.
                  3. Tänk på att barn < 3 mån mkt sällan är magsjuka om omgivningen inte är sjuk, skicka inte hem.

                  Blod i avföringen – barn

                  fredag, december 11th, 2009
                  1. Analfissur.
                  2. Nedsvalt blod från moderns bröstvårta.
                  3. Långdragen eller ilsken gastroenterit.
                  4. Invagination.
                  5. Komjölksorsakad kolit.
                  6. Meckels divertikel.
                  7. Esofagit. Gastrit.

                  Bensmärta / Hälta – barn

                  fredag, december 11th, 2009

                  Orsaker

                  1. Bensmärta
                    1. Leukemi
                    2. Växtvärk. Alltid dubbelsidig.
                    3. Osteomyelit
                    4. Skelett-tumör.
                  2. Hälta
                    1. Septisk artrit. Hög SR, CRP, feber.
                    2. Coxitis simplex
                    3. Mb Perthes.
                    4. Reumatisk sjukdom.

                  Andningsproblem – barn

                  fredag, december 11th, 2009

                  Små barn andas genom näsan första veckorna varför tilltäppning av näsan kan ge förödande konsekvenser.

                   

                  Orsaker

                  1. Luftvägsinfektioner. Pneumoni. RSV. Viros.
                  2. Anatomisk tilltäppning.
                    1. Främmande kropp. Slempropp.
                    2. Trache- laryngomalaci (några veckors ålder).
                    3. Adenoid (patient > 1 år). 
                  3. Ökat syrebehov. Sepsis. Meningit. Pyelonefrit.
                  4. Dålig syretransport. VOC. Arrytmi. Blödningschock.
                  5. Andningsstillestånd:
                    1. SIDS och Apné-episod.
                    2. Främmande kropp.
                    3. Pertussis.

                   

                  Utredning 

                  1. Anamnes
                    1. Andningsproblemen. Förlopp? Utlösande orsak?
                    2. Andra symptom. ÖLI-symptom? Feber?
                    3. Functiones naturales. Avföring? Miktion? Matningsproblem?
                    4. Epidemiologi. Syskon? RSV-epidemi-tid.

                   

                  1. Status
                    1. AT. Temp?
                    2. Cor / Pulm (Sat? AF?) / BT.

                   

                  1. Kemlab                           
                    1. Hb, V, CRP.
                    2. U-sticka, urinodling. Blododling. RSV-prov (klart på 15 min).

                   

                  1. Fyslab
                    1. Rtg pulm (mediastinal pendling? Infiltrat?).

                   


                  Handläggning

                  1. Inläggning om patienten är påverkad.
                  2. Inhalationer. Ges med fördel i Ailos eller maxim nebulisator. 
                    1. Syrgas till alla.

                                                                                 i.      5 l/min på mask eller 2 l/min på näskateter.

                                                                                ii.      Därefter dosering enligt saturation. Mål sat > 90%.

                  1.  
                    1. Adrenalin till små barn (<1 år) eftersom de inte har betareceptorer). Kärlkonstringerande effekt, ger avsvällning som ger mer plats till luften. Dessutom sekretmiskande. Bäst vid allmänna andningsproblem och flåsighet.

                                                                                 i.      Adrenalin. Dosering beroende på inhalationsverktyg. 

                                                                                ii.      Barnen kan bli vita runt munnen. Ingen fara!

                                                                              iii.      Kräver 1-2 timmars observation efter pga risk för reboundeffekt. Skicka inte hem!

                                                                              iv.      Racemiskt adrenalin (Micronefrin 10 mg/ml) har hälften i inaktiv form och har inga fördelar jämt emot vanligt adrenalin.

                  1.  
                    1. Betaagonister till äldre barn (funkar ej till barn < 6 mån). Hjälper ej om problemet / svullnaden sitter i övre luftvägarna utan har bara en bronkodilaterande effekt. Bäst vid klassisk obstruktiv sjukdom med ronki och förlängt expirie.

                                                                                 i.      Ventoline (salbutamol). Dosering beror på inhalationsverktyg. 

                                                                                ii.      Risk för lite hjärtklappning.

                  1.  
                    1. Övrigt

                                                                                 i.      Ipratropiumbromid 0,25 mg kan prövas.

                                                                                ii.      Teofyllin rektalt kan vara en väg att gå. 

                  1. Steroider po. Används på vida indikationer vid obstruktiva andningsproblem.
                    1. T betapred 0,5 mg. 6 mån till 2 år = 6 tabl. > 2 år = 8 tabl.
                    2. Borde sannolikt användas lite mer restriktivt. Varje stötdos ger tillväxthämning på 0,5 mm.
                    3. Ev pulmicortinhalation i stället någon gång?
                  2. Vätska. Barn förlorar mycket vätska när de andas häftigt. Feber ger ytterligare förlust. Uppskatta och behandla dehydrering enligt PM för dehydrering.

                   

                  Spädbarn

                  Barn räknas som spädbarn första året. Vid osäkerhet bör små barn remitteras till barnläkare! Däremot är deras sjukdomar mer specifika i början av spädbarnsperioden och liknar därefter mer och mer det äldre barnets sjukdomar.

                   

                  Orsaker

                  Det finns en flytande övergång mot PM för akut dåligt nyfött barn åldersmässigt. Se även detta PM.

                  1. Fri kropp. Slempropp. RSV. Laryngomalaci.
                  2. Apné-episod. SIDS (2-4 mån).
                  3. Sepsis. Meningit.
                  4. Hjärtfel. Ductusberoende?
                  5. Metabol sjukdom. CNS-insult. Kramp.
                  6. Hypoglykemi (se detta PM).
                  7. Misshandel.

                   

                  Utredning

                  1. Anamnes. Vad har hänt? Tidigare frisk? Tidigare episoder? Omgivning? Efterforska orsaker till SIDS.
                  2. Status. AT, P, BT. Sat. AF. Pulm etc.
                  3. Kemlab. Hb, V, CRP, Na, k. Glukos. Blodgas.

                   

                  Handläggning

                  1. Ring anestesibakjour.
                  2. Behandla understödjande
                  3. Behandla tillståndet.