Archive for the ‘Proteinmiljö’ Category

PCT

torsdag, oktober 14th, 2010

PCT är ett mer bakteriespecifikt prov än exempelvis CRP. Kan vara värdefullt postoperativt för att ex skilja postoperativ infektion från inflammatorisk process.


Ett PCT > 3 talar för bakteriell infektion.

Albumin

fredag, maj 7th, 2010

S-albumin kan vara något svajigt i analysen. Vid oklarhet är det bättre att kontrollera elfores och gå på värdet där.

M-komponent

fredag, april 2nd, 2010

Detta PM avser beskriva handläggningen av nyupptäckt M-komponent. Vid färdig primärutredning skall patienten förses med diagnosen MGUS, Mb Waldenström eller Myelom. M-komponent kan även förekomma vid annan lymfoproliferativ sjukdom samt Amyloidos. Se separat PM för handläggning av dessa tillstånd.

Bland 930 patienter med nyupptäckt M-komponent i  Malmö 75-89 blev den primära diagnosen MGUS hos 72%, myelom hos 19% och Mb Waldenström 2%, annan lymfoproliferativ sjukdom 6% och amyloidos 1%.


Definition


Smalt band vid elektroforetisk separation av proteinerna i serum.


Utredning


Anamnes och status

Fokus på tecken talande för malign plasmacellssjukdom eller lymfoproliferativ sjukdom såsom skelettsmärtor, lymfkörtelförstoring, förstoring av lever och mjälte, hyperviskocitet, allmänsymptom. Separat fokus på ev amyloidos såsom makroglossi, hjätpåverkan, neuropati och nefros.


Kemlab

  • P-Elfores med fastställande av M-komponentens klass och S-Ig-nivåer.
  • U-Elfores med särskild myelomfråga.
  • Elstatus inkl krea och kalcium.
  • Blodstatus med diff.


Radiologi

Vid skelettsmärtor bör konventionell röntgen eller datortomografi alltid utföras, inklusive axialskelett.


Diffrentialdiagnostik


MGUS

Asymptomatiskt myelom

Symptomatiskt myelom

Waldenströms sjukdom

M-komponent i serum < 30 g/l

M-komponent i serum > 30 g/l Närvaro av M-komponent i serum eller urin M-komponent i serum typ IgM
 och och/eller och och
Andelen (klonala) plasmaceller i benmärg < 10% Andelen (klonala) plasmaceller i benmärg > 10% Närvaro av (klonala) plasmaceller i benmärg Samtidig infiltration i benmärgen av lymfoplasmocytoida celler som har en karakteristisk immunfenotyp
Inga tecken till myelomrelaterad organ- eller vävnadsskada Inga tecken till myelomrelaterad organ- eller vävnadsskada Närvaro av myelomrelaterad organ- eller vävnadsskada  
Inga tekcen till annan lymfoproliferativ B-cellssjukdom, amyloids eller annan Ig-relaterad vävnadsskada.      


Handläggning


Efter grundutredning bör M-komponenten kunna karaktäriseras som MGUS, Mb Waldenström eller Myelom. Vid samtliga utom MGUS alternativt tecken till amyloidos eller annan lymfoproliferativ sjukdom utfärdas remiss till hematolog.

Dessutom remiss hematolog om fynd av

  • Symptom som kan antyda myelom ellera annan malign sjukdom såsom skelettsmärtor eller osteoporos
  • Onormala laboratoriefynd som kan antyda myelom-relaterad organskada
  • Signifikant Bence-Jones proteinuri (> 500 mg/l)
  • M-komponent av typ IgD eller IgE oavsett koncentration
  • M-komponent av typ IgG > 15 g/l
  • M-komponent av typ IgA > 10 g/l
  • Nedsatt njurfunktion (viktigt att utesluta amyloidos)

Vid säkerställd MGUS torde kontrollerna kunna ske på lägre nivå.


Referenser


  1. Turesson et al: Diagnostik och uppföljning av patienter med små M-komponenter. Läkartidningen nr 4 2010 volym 107.
  2. Nordic Myeloma Study Group och UK Myeloma Forum: www.bcshguidelines.com/pdf/MGUS_Guidelines_Final_090209.pdf.
  3. Svenska riktlinjer för hur patienter skall utredas vid misstanke om myelom: www.sfhem.se/Filarkiv/EJ-SFH-AeGDA-Dokument/Nationella-riktlinjer/(offset)/10.


Sänknings reaktion (SR)

måndag, november 9th, 2009

Sedimentationshastigheten beror på densitetsskillnaden mellan de röda blodkropparna och plasman, blodkropparnas radie och plasmans viskositet. I praktiken spelar myntrullebildning störst roll (ger större ”partiklar”), vilket i sin tur beror på nivå av akutfasproteiner i plasma. Ca 5-10 % av den friska befolkningen har hög sänka.

 

Referensvärde

 

 

<50 år

<70 år

Män

<13mm/h

<20 mm/h

Kvinnor

<21 mm/h

<30 mm/h

 

Värden mellan 30 – 70 mm/h bör kompletteras med plasmaproteinanalys

Värden >70 mm/h indikerar malignitet el kollagenos ssk vid afebrilitet och infektion vid samtidig feber

Värden >100 mm/h kan ses vid kroniska infektioner (Tb, endokardit, osteomyelit), rejäla akuta infektioner, myelom, makroglobulinemi, kollagenoser (ssk PMR), tumörer (ssk njurcancer), subakut tyreodit.

 

Utredning

 

Anamnes           

Förkylning, feber?

Miktion, avföring? Viktnedgång?

Sömn?

 

Status                 

AT

Cor, Pulm

Buk inkl PR

Gyn

 

Kemlab             

Hb, V, Trc. El-status inkl krea.

Ferritin

TSH, fritt T4

El-fores

Leverstatus

U-sticka, F-Hb x 3

 

Handläggning

 

Vid normala prover och us ovan tas SR + blodbild igen om några veckor

 

Vid fortsatta normala värden görs ytterligare en kontroll, sedan årliga kontroller

Vid stigande SR  görs blodutstryk, reuma-prover, PPD, EKG, CT-buk

Vid fokala symptom görs målinriktad utredning.

 

Prognos            

 

Beror på diagnos.

Sänka mellan 30-60 mm/h, utan symptom med utredning ua har inte ökad morbiditet i framtiden.