Archive for the ‘ÖNH-symptom’ Category

Lemierres syndrom

onsdag, februari 7th, 2018

Följande baseras på utmärkt artikel i läkartidningen (1).

Syndromet kännetecknas av tonsillit, trombos i v jugularis interna samt septiska lungembolier. Ofta samtidig skepsis. Drabbar ffa patienter i åldern 15-40 år.

Fusobacterium necrophorum är en anerob gramnegativ stab och den vanligaste patogenen, ofta tillsammans med annan samtidig infektion. Invasion ger prokoagulativa förhållanden. Även andra fusobakterier och anaeroba bakterier som peptostreptokocker och bacteroides samt aerober har beskrivits.

 

Klinik

 

Syndromet bör misstänkas vid tonsillit och negativt strep A.

Smärta och svullnad i käkvinkeln samt palpabel kärlsträng på halsen (jugularisventrombos) eller uttalad palpationsömhet på halsen.

Taky/dyspné.

 

Utredning

 

Sedvanlig labutredning.

Relevanta odlingar inkl blododlingar. Särskild frågeställning på svalgodling.

Radiologi, i första hand DT-hals/thorax. Ultraljud kan användas för påvisande av trombos i v jugularis interna men säger ingenting om ev lungembolier.

 

Diagnos

 

Misstanken är klinisk och verifieras med radiologisk påvisande av trombos samt växt av F necrophorum i blod.

 

Behandling

 

Tidig antibiotika viktigt. Sedvanliga organunderstödjande åtgärder (inkl IVA-vård vid behov) när indicerat.

F necrophorum är alltid känslig för metronidazol och vanligen känslig för parenterala penicilliner, cefalosporiner samt klinidamycin. Följande rekommenderas avseende antibiotika:

  • Cefotaxim eller meropenien rekommenderas vid intrakraniellt engagemang, annars
  • Bensyl-PC + metronidazol alternativt
  • Bensyl-PC + klindamycin.

Behandlingstid 4-6 veckor rekommenderas.

Vid septiska lungembolier är LMWH-behandling kontroversiellt, vissa författare rekommenderar detta. Kan övervägas vid total ocklusion av v jugularis interna. Kontraindikationer bör beaktas.

Dränering av infekterad vätska (source control) vid abcesser och empyem görs när indicerat.

 

Referenser

 

  1. Hedenmark et al: Lemierres syndrom – en påminnelse om ”den glömda sjukdomen”. Läkartdiningen volym 1115, 2018.

Akut yrsel

fredag, mars 18th, 2011

Primär kontaktorsak i 1-2% av primärvårdskonsultationerna. En tredjedel av alla >65 år upplever yrselepisoder. Vanlig orsak till fallolyckor hos äldre. Uppstår genom störning av vestibularisapparaten (perifer och central), synen och/eller proprioceptionen.

ICD-10              

 

Yrsel och svindel R42.9

Benign paroxysmal yrsel H81.1

Annan perifer yrsel H81.3

Yrsel av central orsak H81.4

Yrselsyndrom vid sjukdomar som klassificeras annorstädes H82.9

Etiologi

 

Organisk perifer yrsel

 

Organisk central yrsel

Vaskulär yrsel

  • Infarkt i bakre skallgropen (hjärnstam eller cerebellum) utgör c:a 3% av alla yrsel på en akutmottagning och 0,7% av alla med isolerad yrsel (4).
  • Vertebralisdissektion, inklämning av A Vertebralis.
  • Blödning i bakre skallgropen
  • Migränekvivalent
  • Supratentoriell stroke (mycket ovanligt med yrsel som enda symptom)

Hjärntumör

Multipel Skleros

Meningit, encefalit, neuroborrelios

Epilepsi

 Alkoholmissbruk (akut el kroniskt)

Cervikal yrsel

Omstritt begrepp

  • Förlust av proprioceptorer i halsryggen
  • A. vertibralis-basilaris-insufficiens (dropp-atacker + yrsel
  • Pisksnärtskada
  • Spänningshuvudvärk + yrsel
  • Post skallskada

 

Spänningsyrsel

Ostadighet, okarakteristisk, ofta tryck över hjässan, stressutlöst, ev tillfällig HNS

 

Yrsel pga annan grundsjukdom eller medicinering

  • Hjärta, kärl (Ortostatism, brady eller takyarrytmi)
  • Diabetes, hypotyreos, anemi
  • Polyneurit
  • Yrsel hos åldringar (multisensorisk svikt + annan grundsjukdom + läkemedel)
  • Läkemedelsutlöst yrsel

                                                       

Utredninig 

 

Anamnes           

Viktigaste frågorna:

  • Kom det när du vaknade i morse eller endast vid rörelse? Talar start för BPL.
  • Smärta (huvud, bröst, nacke, öron)? Gör att man skall dra öronen åt sig.
  • Andra neurologiska symptom (dubbelseende, synpåverkan, talpåverkan, sväljningssvårigheter, heshet, svaghet, känselbortfall etc)? Kräver vanligen vidare utredning även om övergående.
  • Kommer bara när patienten går eller står? Talar för fobisk postural yrsel.

Förlopp. Debut? Varaktighet? Kontinuerlig? Intermittent? Frekvens? Nu?

Intensitet? Fallit, snubblat, kräkts?

Utlösande och lindrande faktor? Oputsade / felanpassade glasögon? Åtsittande krage?

Beskriv yrseln.

  • Vertigo – Rörelseillusion. Ofta rotatorisk (vestibulär) eller nautisk. Här ingår karusellyrsel och rörelseillusion.
  • Obalans – Känsla av ostadighet, okarakteristisk.
  • Presynkope – Ofta nedsatt blodcirkulation till hjärnan. Här ingår svimningskänsla.
  • Ångest – Intensiv oro, svettning eller kväljningskänsla.

ÖNH-symptom (HNS, tinnitus, samtidigt som yrseln)? Medvetslöshet?

Tidigare episoder? Beskriv yrseln första och senaste gången. Tidigare behandlingsförsök?

Her (Migrän, ÖNH-sjd, HNS)?

Soc (Alkohol, arbete, familj, stress, sömn)?

Tid sjd (Hjärta, kärl, lungor, GI, uro, neuro, psyk? Inlagd på sjukhus? Tid ÖNH-sjd)

Läkemedel (för tunga blodtrycksmediciner). Överkänslighet.

 

Status                 

AT (Vakenhetsgrad, kompensation, temp, stämningsläge). Cor. Pulm. Sat. BT.

Fullständigt neurologstatus med extra fokus på ataxi, ögonmotorik, nystagmus och romberg.

Yrselstatus (se särskilt PM för detaljer). Minnesregeln är HINTS, se nedan.

  • Dix-Hallpikes.
  • Head-Impulse-Test (HI).
  • Nystagmus (N).
  • Cover test, titta efter test scew (TS).
  • Kalorisk spolning och audiogram (görs vid behov av öronläkare)

Palpation av nacken. Nackrörlighet.

ÖNH (Trumhinnestatus), Öronläkare undersöker vanligen också larynx, hals och käkar.

Ortostatiskt prov.

Kemlab             

Blodstatus, Elstatus, Krea, SR, CRP, B-glu

Ev B12, Folat. TSH. Leverstat och CDT vb

LP kan bli aktuellt i sällsynta fall.

 
 
 

Fyslab

 

EKG

 

Radiologi            

Datortomografi (se kriterier nedan). Enligt Karlberg skall akut DT aldrig göras då sensitiviteten för stroke i bakre skallgropen är 16% och risken att ha en blödning i bakre skallgropen i stort sett är noll vid isolerad yrsel och avsaknad av ataxi (3).

MRT (bättre än CT på bakre skallgropen men tillgången styr oftast). Har sensitivitet på 83% för central insult. Bör göras vid riktad misstanke om central yrsel.

När behöver patienter med yrsel en akut neuroradiolisk undersökning?

Punkt 1 och 2 fritt översatta från Seemungal (1). Punkt 3 från Mattsson (2) 

Akut CT-hjärna (eller ännu hellre MR) är obligatorisk när en eller flera av följande föreligger:

  1. Isolerad yrsel med hyperakut debut (sekunder) som kvarstår.
  2. Akut yrsel med intakt head impulse test.
  3. Akut yrsel med nypåkommen huvudvärk, framför allt occipital.
  4. Akut yrsel med fynd i neurologstatus, inkluderande gångsvårigheter och bål-ataxi.
  5. Akut yrsel och dövhet utan typisk Menière-anamnes

 Akut CT-hjärna behöver inte göras om patienten uppfyller alla följande kriterier:

  1. Subakut debut av yrsel (minuter till timmar).
  2. Inga andra neurologiska symptom såsom huvudvärk och dövhet.
  3. Inga fynd i neurologstatus.
  4. Fynd förenliga med akut perifer yrsel, inkluderande onormalt head impulse test.
  5. Akut yrsel och dövhet med typisk Menière-anamnes.

 Vid akut vestibulärt syndrom (AVS) behöver inte CT-hjärna utföras. I övriga fall av akut yrsel skall CT utföras. AVS innefattar:

  1. Svår rotatorisk yrsel
  2. Illamående och kräkning
  3. Spontannystagmus
  4. Postural instabilitet = lateralopunktion
  5. Inga andra symptom (exempelvis svår huvudvärk) och relativt kärlfrisk individ.

 

Handläggning

 

Tänk så här

  1. Cirkulatorisk orsak? (Arytmi, cirkulationssvikt, BT-fall)
    • Cirkulatorisk svikt behöver naturligtvis tas om hand och arrytmi läggs i telemetri.
    • Tydligt ortostatisk patient med positivt ortostatiskt prov skickas hem. Blodtrycksmedicinerna saneras och trycket får följas via distrikt
  2. Uppenbar benign orsak såsom benign paroxysmal lägesyrsel, postural yrsel eller läkemedelsbiverkan
    • Vid benign paroxysmal lägesyrsel är diagnosen lätt att ställa. Vid positiv Dix-Hallpikes med nystagmus utan yrsel vid stillaliggande är diagnosen spikad. Pat kan ofta gå hem (ev efter Epleys manöver) och ev träffa örondoktor eller distriktsläkare poliklin (1). Se ÖNH-PM för handläggande. Fundera inte mer.
    • Vid ortostatism bör man lätta på blodtryckssänkande eller rekommendera stödstrumpor.
    • Behovet av utredning styrs i övrigt av hur säker man kan vara på  sin sak.
  3. Akut vestibulärt syndrom (dvs akut påkommen svår yrsel, gärna med kräkningar och nystagmus). Riktlinjer enligt Karlberg (6):
    • Skilj på akut insult i bakre skallgropen (10%) och vestibularisneurit (resten).
    • Vid huvudvärk, neurologiska symptom, statusfynd med ataxi etc bör MRT utföras. Se rekommendationer ovan.
    • Vid isolerad svår yrsel utan varningstecken utförst yrselstatus enligt HINTS.
    • Vid positivt head-impulse test, negativt covertest (AICA- och lateral ponsinfarkt kan ge positivt HIT) och nystagmus som stämmer med misstanken är orsaken otogen (bättre sensitivitet än MRT, 3, 5).
    • Annars bör neuroradiologi (MRT) övervägas.
  4. Neurologisk orsak? (CVI, SAH, meningit, encefalit) è Ofta inläggning.
    • Om samtidig huvudvärk får pat handläggas som SAH i vanlig ordning. CT följt av LP. Meningit och encefalit ger sig ofta självt.
    • CT-hjärna utförs enligt rekommendationerna ovan. Strokerutiner.
    • Migränekvivalent förekommer men är ovanligt. Kräver en tidigare liknande sjukhistoria.
  5. Otogen orsak (perifer yrsel).
    • Om CT inte behöver göras och perifer diagnos är mest trolig skrivs remiss till öronkliniken för övertag.
    • Vid rotatorisk yrsel, ålder < 70 år utan neurologiska bortfall är det negativa prediktiva värdet för att patienten skall ha en allvarlig orsak till syn yrsel 88% (2).                                   

Referenser

 

  1. Seemungal BM: Neuro-otological emergencies. Curr Opin Neurol 2007;20:32-39
  2. Mattsson P, Akut neurologi, G. Norrman, Editor. 2007: Uppsala.
  3. Karlberg M: Akut yrsel. Staff meeting, Östersund 2011.
  4. Kerber: Stroke among patients with dizziness, vertigo, and imbalance in the emergency department: a population-based study. Stroke. 2006 Oct;37(10):2484-7. Epub 2006 Aug 31.
  5. Kattah: HINTS to diagnose stroke in the acute vestibular syndrome: three-step bedside oculomotor examination more sensitive than early MRI diffusion-weighted imaging.  Stroke. 2009 Nov;40(11):3504-10. Epub 2009 Sep 17.

Nästäppa / Långvarig rinnande näsa

fredag, oktober 22nd, 2010

Handläggning

Anamnes

Nästäppa?

Rinnsnuva?


Nysningar?

Klåda?

Ögonsymptom?

Hosta?

Andfåddhet?

Pip i bröstet?

Ensidig / bilateral? Lindring av näsdroppar?

Ensidig / bilateral? I samband med kraftansträngning, födointag? Hur är sekretet?

På morgonen? Vid solexponering?



I samband med nässpt?

När? Karaktär?


När kommer symptomen?

Debut, förändring över tiden?

Konstanta / varierande?

Årstid?

Tid på dygnet?

Knutet till vissa miljöer?

Lindring under semestern?

Nedsatt luktsinne?

Ofta förkyld? Långdragna förkylningar?

Känslighet för starka dofter etc?



Tid sjd – Astma, ögonproblem?

Tid ÖNH-sjd – Tidagare behandlats mot spt, effekt, hur länge? Genomgått allergiutredning? Anser sig vara allergisk?

Akt medicin – Överkonsumtion av näsdroppar/spray? Många LM kan ge nässpt. Ögondroppar, propanolol (rinnsnuva).

ÖK – ASA, känd allergi?

Her – Allergi?

Soc – Hemmiljö, arbetsmiljö, fritidsmiljö? Husdjur?

Status

AT (Atopiska hudförändringar?)

Cor; Pulm; PEF; BT

Näsa                   

Inspektion av ytternäsa (Septumdeviation? Alarinsufficiens?)

US av näskavitet

Slemhinnan på septums främre del? Krustor, blödning, förändringar.

Sekretets utseende? Slemhinnans utseende?       

Septumdeviation? Septumperforation?

Näsmusslornas utseende? Näspolyper?

US efter avsvällning


Öron

Svalg

Epifarynx


Ögon                  

Kemlab

Phadiotop, Pricktest, RAST, Provokation.

Odling, näsutstryk.

Fyslab

UL av bihålor; Slät-rtg; CT

Rinomanometri

Spirometri

US av luktsinnet                                                        

     



Diffdiagnoser

Inflammation

  • Infektioner (virus, bakterier)

Infektiös rinit

Sinuit. Kronisk?

  • Allergi
  • Vasomotoriska reaktioner


Anatomiska avvikelser

  • Dyskonfiguration av ytternäsa
  • Alarinsufficiens
  • Koanalatresi
  • Septumdeviation
  • Concha bullosa etc
  • Adenoid hypertrofi


Trauma

  • Näsfraktur
  • Septumluxationer-frakturer
  • Septumhematom
  • Vasomotoriska störningar efter nästrauma


Rumsinskränkande tillstånd

  • Näspolyper (polyposis nasi)
  • Papillom, fibrom, gliom, cystor etc
  • Juvenilt angiofibrom
  • Cancer i bihålor, epifarynx
  • Främmande kropp


Övriga orsaker

  • Kronisk rinit

                             Simlexrinit

                             Hypertrofisk rinit

                             Atrofisk rinit

                             Sicca-anterior rinit

  • Perenn icke-allergisk rinit

Vasomotorisk rinit

NSAID-intolerans                         

Hormonella

                             Medikamentella

                                                          Rinitis medikamentosa

                             Monosymtomatisk droppsnuva

  • Psykogena
  • Vaskuliter
  • Ciliefunktionsstörningar
  • Cystisk fibros



Näsblödning (Epistaxis)

fredag, oktober 22nd, 2010

Handläggning

Anamnes

Debut. Duration. Tidigare episoder. ÖLI. Trauma.

Påverkat AT. Yrsel etc.

Tid sjd – Blodsjd, koagulationsrubbning?

Ärftlighet för koagulationsrubbning?

Med. ASA. Waran. ÖK.


Status

AT                       Påverkan, blekhet? (Cor, Pulm, BT?)

ÖNH                    Främre rinoskopi. Lokalisera blödningskällan!


Kemlab

Hb, koag-stat (vid kraftig eller upprepade blödningar)


Behandling

I hemmet          

Snyt näsan ren. Sitt upp.

Knip om näsvingarna 10 min.

Sug på isbitar, glass.


Snyt näsan ren.

Lägg in bomullstuss, rakt in och inte uppåt (parafin, näsdroppar eller matolja). Skall vara stor som patientens halva lillfinger.

Knip om näsvingar 10 min


Om det blöder > 20 min è sök läkare


På sjukhus / VC

Sug rent näsan, lokalisera blödningskälla

Tamponera ev med avsvällande för bättre inblick.


Åtgärda blödningen

  • Synligt kärl locus kieselbacki è Lapisera, kräver att patienten kan samarbeta.
  • Diffus slemhinneblödn framtill è Spongostan + cyklokapron
  • Blödning från övre delen av näsan è Gasvävstamponad + cyklokapron
  • Blödning från bakre delen av näsan è Bakre tamponad (max 5-6 cl i ballongen) + cyklokapron


Lyckas du ej få stopp på blödningen kontakta ÖNH-jour och lägg bakre tamponad. Kontrollera Hb, MCV

Ev inläggning

Hörselnedsättning / tinnitus

fredag, oktober 22nd, 2010


Normalt              10 dBHL

Lätt                     20-40 dBHL      Exempelvis Ososalpingit.

                             40 dBHL            Fundera på hörapparat.

Medel                  40-70 dBHL     

                             60 dBHL            Tal vid öra.

Svår                     70-95 dBHL     

Döv                     >95 dBHL


Diffdiagnoser

Akut

Akut mediaotit

Sekretorisk mediaotit


Vaxpropp

Främmande kropp

Extern otit


Akustiskt trauma

Barotrauma

Traumatisk perforation / Trumhinneruptur

Skallbasfraktur

Hematotympanon


Sudden deafness


Kronisk

Otoskleros

Akustikusneurinom

Bullerskada

Presbyacusis

Heshet

fredag, oktober 22nd, 2010

ICD-10              

Heshet R49


Orsaker

Funktionella (Fonasteni. Habituell dysfoni. Psykogen afoni. Målbrottsstörningar).

Inflammatoriska (Akut laryngit. Kronisk laryngit. Akut laryngotrakeobronkit).

Strukturella (Polyper. Stämbandsknottror. Kontaktgranulom. Tumörer. Reinckeödem. Cystor. Myxödem).

Neurologiska (Recurrenspares. Internusinsuff. Transversusinsuff. Reumatisk sjukdom).

Biverkan (Inhalationssteroider). 


Anamnes

Duration. Rökning. ÖLI.


Status

ÖNH                    Indirekt eller direkt laryngoskopi.  


Handläggning

Om en 3-4-åring är hes mer än några veckor kan det handla om papillom och bör brännas bort.

Barn i 6-7-års åldern är ofta hgljudda. Kan utveckla stämbandsknottror. Självläker. Ev remiss logoped.


Hes rökare är misstänkt cancer. Ange i remiss om den hese patienten röker, bör kallas till ÖNH inom 2-3 veckor.
Stämbandscancer (=larynxcancer) är en botbar sjuka, oftast enbart strålning, så det lönar sig att hitta den i tid.


Plötslig heshet hos en vuxen utan ÖLI-symptom förtjänar snar utredning.

Vid heshet mer än 3 veckor skall alltid stämbanden visualiseras till 100% med direkt eller indirekt laryngoskopi. Remiss till öronläkare om du inte fixar detta själv.


Vid akut laryngit är röstvila behandling, viska ej, sluta rök!

De pat som måste använda rösten får T Betapred 0,5 mg, 12 st och spraya direkt på stämbanden med otrivin.

fredag, oktober 22nd, 2010

Halsont

Handläggning

Etiologi

Bakterier (40%)

GAS (20%)

Grupp C och G-streptokocker 2-5%

C Pneumonie 2-5%

Mycoplasma 2-3%

A vincentii (Vincents angina) 1-3%

S Aureus 1-2%

Arcanobacterium Hemolyticum 1%

Fusobacterium nucleatum 1%

Neisseria gonorrhoeae 0-1%

C difteriae 0-1%

Virus (60%)

Adenovirus

Coxackie (herpangina)

Herpes simplex

CMV

Mononukleos = EBV

Influensavirus

Parainfluensavirus

Primär HIV-infektion


Anamnes

Vilka är symptomen? Hur har de utvecklats?

Omgivningen? Utlandsresa?

Sväljningssvårigheter / Problem inta föda/dryck? Andningsbesvär?                        

Hög feber.

Sår i näsöppningar och munvinklar, fjällning, impetigo, petechier, scarlatiniformt utslag, paronyki. Smultrontunga. Rodnade, svullna tonsiller, proppar

Ensidig, asymmetrisk bild. Förstorade lgl i käkvinklar

Snuva, hosta, heshet, blåsor.

 

Tidigare halsinfektioner?

Tidigare frisk / Mediciner / Överkänslighet? PC?

Status

AT

MoS


Larynx

Lgl                      

Pulm

Buk



Epifarynx

Näsa

Ev Palpation.    

Hudkostymen? Påverkad? Temp? Foetor ex ore?

Slemhinna / gombågar? Tonsiller? Rodnad? Svullnad? Proppar/beläggningar?

Smultrontunga? Petechier? Sår? Blåsor? Svamp? Främmande kropp?

Epiglottit??? Laryngit?

Förstorade? Ömmande?

Pneumoni? Astma?

Förstorad lever / mjälte?



Rodnad? Beläggningar? Adenoid?

     


Handläggning

Centorkriterier: 1. Temp>38.5; 2. Beläggningar; 3. Ömma lgl i käkvinklarna; 4. Ej hosta.

Tilläggskriterier: 1) GAS i närmiljö. 2) Paronyki. 3) Impetigo. 4) Smultrontunga. 5) Scarlantiformt utslag.

1 av 4 kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva eller heshet.

2-3 av 4 kriterier

4 av 4 kriterier + ett tilläggskriterium.

Trolig virusinfektion

Möjlig GAS-infektion

Sannolik GAS-infektion

Ingen strep A

Virusbehandling

Strep A pos

Antibiotika enl nedan (alt 1).

Strep A neg

Ev odling

Ingen AB (alt 2).

Ev strep A

Antibiotika enligt nedan (alt 1).

Hos små barn är faryngotonsillit ofta ej framträdande fynd vid GAS.  Förekomst av tilläggskriterier kan då motivera testning med Strep A. Bärare skall annars behandlas endast om epidemisk situation.

Kemlab

Strep A


Hb, V, CRP, Diff

Monospot (5-7 d), serologi, leverstatus, diff

Svalgodling

Sensitivitet 80-90%. Specificitet 95-98%.

Vid bakteriemisstanke och alltid inför AB. ≥ 3 / 4 Centorkriterier.

Eventuellt. CRP > 120 talar starkt för bakterie.

Mononukleos

Misstanke om bakterie trots neg strep A

Behandling

Alla, även virus

Paracetamol / Högläge / Hygienråd

Alt 1. Bakteriell faryngotonsillit (Pos strep A eller 4 / 4 kriterier).

PcV (T. Kåvepenin 12,5 mg/kg x3, 10 d / 1 g x 3, 10 d)

Åter om försämring / ingen effekt på 3-5 dgr. Annars ingen uppföljning.

Alt 2. Neg Strep A

Överväg annan diagnos: Mononukleos? Primär HIV?

Hemgång, konservativ behandling enl ovan.

Åter vid försämring eller utebliven förbättring för nytt Strep A, svaljodling eller monospot.

Vid stark bakteriemisstanke svalgodling och återbesök om 2-3 d.

PC-allergi

Cefadroxil (ej typ I-reaktion) 10 d alt

Clindamycin 10 d (Antibiotika – Norrby) alt

Erytromycin (Jourläkarboken).

Recidivtonsillit (inom c:a 3 mån, efter detta räknas inf som ny tonillit och får sedvanlig behandling)

  1. Har pat tagit medicinen? Alla dagar?
  2. 10% recidiv får vi stå ut med!

–        Betalaktamasproduktion av andra bakterier?

–        Intracellulär bakterie?

–        Alfatreptokocker lämnar stor nich efter sig.

  1. Reinfektion annan person i omgivningen är bärare. Penetrera familjeanamnes, ev famlijeodling.

Svaljodling

Cefadroxil (15 mg/kg x 2. 500 mg x 3, 7 dgr) alt

Clindamycin (Dalacin 300 mg, 1×3, 7 dgr)

Arcanobacterium Hemolyticum (Blir inte bra på PC + Utslag) è Erytromycin.

Tonsillektomi

Upprepade akuta tonsilliter

  • Mer än 4 tonsilliter / år senaste 2 åren.
  • Mer än 6 tonsilliter senaste 6 mån.

Recidiverade peritonsillit

Sömnapné

Kronisk tonsillit

Reumatism, psoriasis, glomerulonefrit, endokardit i samband med tonsilliterna.

Malignitetsmisstanke

         


Anosmi

fredag, oktober 22nd, 2010

Anamnes


Duration. Förkylning. Andra neurologiska symptom.


Status


ÖNH                    Främre rinoskopi. Polyper?

Neuro                  För att om möjligt finna tumör.


Handläggning


Om besvären förekommit en längre tid och inte är relaterade till infektion bör man göra CT-hjärna för att utesluta meningeom som orsak.

I övrigt är det inte mycket mer att göra…