Archive for the ‘Status barn’ Category

Ögonscreening barn

fredag, december 11th, 2009

Handläggning

Anamnes

Har föräldrarna märkt tecken på dålig syn?
Tid sjd; Tid ögonsjd; Her; Soc; Med; ÖK

Status

Födseln 8 månader 4 års kontroll Skolstart (ssk)
Genomfallande ljus

Kongenital katarakt?

Retinoblastom?

Aniridi?

Wilms tumör?

Langs tavla el Cover

Skelning?

Synskärpa HVOT

Ambyopi?

Hornhinnereflexer

Skelning?

Covertest

Skelning?

Synskärpa

Brytningsfel?

Ambyopi?

PBD                   
Om visus är svårundersökt pga dålig medverkan från barnet kan man ta tillbaks det på ny kontroll om 4 – 12v. Börja då med sämsta ögat. Minst 0.5 och högst 2 raders skillnad mellan ögonen. 
Om nu andra ögat är sämre tyder det på att barnet har svårt att sitta stilla snarare än SNS. Ny kontroll 6 mån. Om samma öga som tidigare är sämre bör remiss till ögonklinik utfärdas 

 


Diffdiagnoser

Missbildningar finns av alla sorter, överallt!

Utanför ögat

Ptos è Skada vid födsel; Marcus-Gunn jaw-winking sdr

Tårvägsstenos

Keratokonus

 

Pupillen

Kongenitalt Horners sdr; Aniridi (Wilms tumör)

 

Kongenital katarakt

Kongenitalt glaukom

 

Retina

Retinitis pigmentosa

Juvenil makuladystrofi

Albinism

Retinoblastom

                             Retinopathy of prematurity (ROP)

 

Ögonmuskelsjd

                             Pseudoskelning; Korta konvergens-spasmer; Idiopatisk skelning; Infantil essentiell esotropi

Skelning tillsammans med

  • Hyperopi

                                                          Katarakt

                                                          Anisometropi

  • Ögonmuskelpareser

                                                          Brown´s sdr

                                                          Duane´s sdr

  • Kongenital nystagmus

                                                          Motory (idiopatisk, ofarlig)

                                                          Sensory (tillsammans med grav ögonsjd)

 

Optiskt fel (= brytningsfel även om det i Sverige är det samma som astigmatism i folkmun)

Myopi

Hyperopi

Baby check

fredag, december 11th, 2009

Validerat scoringsystem för barn < 6 månader, nu validerat för användning till barn under 1 år. Enligt Epstein, översatt till Svenska.

 

Anamnes

  • Ovanligt skrik. Till exempel svagt, högt, smärtfullt eller stönande. 2 poäng.
  • Intagen vätska senaste 24 timmarna.
    • Mindre än normalt? 2 poäng.
    • Hälften av det normala? 4 poäng.
    • Mycket lite? 9 poäng.
    • Kräkningar motsvarande åtminstone hälften av en matning under de tre senaste matningarna? 4 poäng.
    • Gallfärgade = gröna kräkningar? 13 poäng
    • Mindre urin är normalt i blöjan? 3 poäng
    • Stor mängd blod i blöjan? 11 poäng
  • Dåsighet
    • Emellanåt dåsig? 3 poäng
    • Dåsig mesta delen av tiden? 5 poäng
    • Barnet verkar mer hängig än normalt? 4 poäng
    • Barnet är mindre uppmärksam än vanligt? 2 poäng
    • Barnet svarar mindre än normalt till omgivningen? 2 poäng
  •  Barnet är mer blekt än normalt eller har varint blekt senaste 24 timmarna? 3 poäng

 

Status

  • Andningsproblem
    • Mindre indragningar synliga. 4 poäng
    • Uppenbara indragningar synliga. 15 poäng
    • Barnet har väsande andningsljud. 2 poäng.
  • Upperbart blåa naglar. 3 poäng
  • Barnets tår är vita eller förblir vita 3 s efter tryck. 3 poäng
  • Utslag över kroppen, eller rå vätskande yta > 5 x 5 cm. 4 poäng.
  • Uppenbar knuta i scrotum eller i ljumsken. 13 poäng. 
  • Rektaltemperatur > 38,3 grader. 4 poäng.
  • Gråter under kontroller. 4 poäng.

 

Tolkning

För föräldrar i hemmet

0-7 poäng           Barnet är bara lite sjukt. Sjukvård är ej nödvändigt.

8-12 poäng         Barnet är sjukt men inte allvarligt. Sök sjukvård.

13-19 poäng       Barnet är sjukt. Kontakta läkare och ordna ett besök. 

> 20 poäng         Barnet är allvarligt sjukt. Sök sjukvården akut!

Undersökning av barn

fredag, december 11th, 2009

Anamnes

  1. Aktuellt problem.
    • Karaktärisera problemet och tidsförloppet.
    • Övriga symptom. Functiones naturales.
    • Fall i omgivningen.
  2. Graviditet. Förlossning. Neonatalperiod.
  3. Kost (amning). Tillväxt. BVC-kontroller.
  4. Tidigare sjukdom. Hereditet. Vacciner. Mediciner. Allergi.
  5. Socialt.
  6. Sammanfatta allt. Vad är patienten mest orolig för? Varför sökte idag? 1) Kontrollera med patienten, missuppfattningar, var det något annat. 2) Repetera för dig själv inför diktat.

 

STATUS

Barnet skall helst sitta i mammas knä. Sitt en bit ifrån och närma dig därefter successivt Om barnet skriker kan mamma försöka mata lite och man kommer tillbaka om 30 min. Fråga inte utan säg ”Nu skall jag titta i halsen. Det gör lite ont men om du gapar duktigt så går det fort”.

 

Säg att allt låter bra, känns bra om det gör det. Skrynkla inte pannan när du koncentrerar dig.

 

  1. Observation. Helhetsintrycket är mycket viktigt.
  2. Cor. Pulm. Buk. Ljumskportar. Pulsar. Viktigt att barnet inte skriker.
  3. Öron. MoS.

 

Allmäntillstånd (AT)                   

  1. Medvetandegrad. Påverkad eller opåverkad.
  2. Humör. Interation med föräldrar. Medverkan vid US.
  3. Aktivitetsgrad. Hållning. Tonus. Spontana rörelser.
  4. Storlek i förhållande till åldern. Pubertetsutveckling enligt Tanner.
  5. Utseende. Färg. Lukt. Näringsläge. Feber. Svettning.
  6. Näsvingespel. Indragningar. Dyspné. Stridor. Hosta. Snabbandad.

 

Barn kan ha hög feber utan att vara påverkade, detta tyder på ej allvarlig sjukdom.

 

Längd, vikt, yta

 

Hud slemhinnor (kan bakas in i AT) 

  1. Titta efter petechier på alla (!) med hög feber.
  2. Turgor. Fuktighetsgrad. Ödem.
  3. Färg. Exantem. Enanthem. Blåmärken.
  4. Hår. Naglar.

 

Kranium            

Fontanell (stängs efter 9-18 mån. Allt mellan 3 och 24 mån tillåtet).

Form. Omfång. Suturer (diastas?). Craniotabes?

 

Ögon                  

Skelning. Ptos. Epikanthusveck. Iris. Pupiller. Konjunktivala blödningar. Klar lins. Reflex.

 

Öron                  

Mycket viktigt att barnet hålls fast på ett bra och stadigt sätt. För in otoskopet försiktigt. En skymt av lite blek trumhinna räcker för att fria från otit.

  1. Form av ytteröron. Flytning.
  2. Tragusömhet. Proc mastoideumömhet. 
  3. Otoskopi (reflex, rodnad, buktning).

 


Näsa

Luftpassage. Slh förändringar. Sekret. Krustor.

 

Mun och svalg (MoS)                   

För in spateln snabbt och bestämt. Titta noga på din ögonblicksbild. Fynd under punkt 1 nedan räcker för att vara nöjd med undersökningen.

  1. Tonsiller (Stora? Röda? Beläggningar?). Gombågar (Röda? Blåsor?). Bakre svalgvägg.
  2. Tänder (genombrutna, karies). Gingiva. Tunga. Bucca.
  3. Rodnad, beläggningar, slem.
  4. Hel gom.

 

Tänder

  1. Kommer vanligtvis i 5-8 mån ålder. (Kan variera från födelsen till 12-18 mån).
  2. Fulltaliga mjölktänder 2-2 ½ år.
  3. Första vuxentänderna 6-7 år.

 

Ytliga lymfkörtlar (Ytl lgl)         

  1. Bakom, framför örat. Occipitalt (rubella). Hals. Axiller. Inguinalt.
  2. Storlek. Konsistens. Förskjutbarhet. Ömhet.

 

Cor                     

Titta på barnets underläpp medan du lyssnar. Börjar den darra kan man flytta runt stetoskopet för att distrahera.

  1. Voussure. Pulsationer. Iktus. Fremissement.                      
  2. Rytm. Frekvens.
  3. Toner. Blåsljud (styrka, lokalisation, utstrålning, förlopp).

 

Hjärtfrekvens
Nyfödda 2 år Skolstart Pubertet
120 ± 40 110 ± 40 100 ± 30 80 ± 20

 

Blodtryck (Btr, BT)

 

Blodtryck
  Nyfödda 2 år Skolstart Pubertet
Medel > 60 / 40 110 / 65 100 / 60 115 / 70
Syst max 120 125 135 150

 

Pulsar                

Femoralis. A radialis. ADP. A carotis.

 

Pulm                  

  1. Gryntande andning. Stön. Auxillära andningsröresler. Indragningar. Bukandning.
  2. Perkussion.
  3. Ronki. Rassel. Stridor.
  4. Andningsfrekvens (AF).
  5. Saturation.

 

Andningsfrekvens
Nyfödda 1 år 2 år Skolstart Pubertet
30-50 (>60 = TPP) < 40 < 30 20-25 15-20

 

 

Buk

Förvärmda händer. Helst liggande. Passa på att känna när barnet andas in (tex vid skrikning) eftersom det då slappnar av i buken.   

  1. Konfiguration. Synlig peristaltik. Navel.
  2. Ömhet. Défence.
  3. Patologiska resistenser. Lever. Mjälte. Njurloger. Blåsa.

 

Levern kan palperas 1-3 cm nedom hö arcus till 2-3 års ålder.

 

Per rectum (PR)

Utförs endast vid akut buk. Bör göras restriktivt. Förklara först varför man måste göra den här undersökningen.

Perineum. Anus. Rektum.

Titta efter analfissur. Känn efter tecken till förstoppning. Fråga efter ömhet. Titta efter blod.

 

Yttre genitalia (Yg)

  1. Testes descenderade. Storlek.
  2. Preputiet retraherbart.
  3. Övrigt: Mikropenis. Klitorishypertrofi. Kluven scrotum.

 

Skelett               

Gracilt. Grovt. Deformiteter. Rakittecken.

 

Rygg                  

Deformiteter. Rörlighet.

 

Extr                    

Form. Asymmetri.

 

Leder                 

Svullnad. Ömhet. Rörlighet. Värmeökning. Ortolanis tecken (höfter).

 

Höfter (spädbarn)

Ortolani. Luxation. Instabilitet. Asymetriska hudveck. Benlängdsskillnad.

 

Lokalstatus (LS)                          

Beskriv kroppsdel som förtjänar särskild beskrivning.

 

Utveckling (Utv)                            

Socialt. Språklig. Grovmotorisk. Finmotorisk.

 

Neurologstatus (Neurol)             

  1. Nackstyvhet. Andra meningittecken.
  2. Rörelser. Ataxitecken. Gång (> 4 år).
  3. Ögonbottnar. Pupillreflexer. (Cornealreflex). Ögonrörelser. Nystagmus. 
  4. Muskeltonus. Grov kraft. Pares. Muskelreflexer. Babinski. Sensibilitet.
  5. Neonatala reflexer. Chvostek.