Archive for the ‘Nuklearmedicin’ Category

Spårjodsundersökning

söndag, oktober 24th, 2010

Kallas också radiojodupptag.

Indikation: Utredning av tyreotoxikos. Bedömning av dos inför radiojodbehandling.


Fynd vid olika orsaker till hypertyreos:

  • Upptag av jod vid Graves sjukdom, toxisk knölstruma och toxiskt adenom
  • Ej upptag av jod vid subakut och tyst/post partumtyreoidit, faktitia (avsiktligt intag av för hög dos tyreoideahormon) samt jodutlöst tyreotoxikos.

Tyroideascintigrafi

söndag, oktober 24th, 2010

Fynd vid olika orsaker till hypertyreos:

  • Graves sjukdom: homogent upptag
  • Toxisk knölstruma: upptag i flera områden
  • Toxiskt adenom: upptag i ett begränsat område
  • Destruktionstyreoidit, faktitia eller jodinducerad toxikos: inget upptag

Myokardskintigrafi

söndag, oktober 24th, 2010

Tallium 201 tillförs via blodet. Denna jon har egenskaper som liknar kaliumjonen och uppför sig därför på samma sätt. Patienten cyklar för att aktivera hjärtmuskeln och isotopen tillsätts. Om patienten inte kan anstränga sig fysiskt använder man farmakologisk belastning. Sedan tas en bild med gammakamera där man sedan kan värdera vilka delar av hjärtmuskeln som tagit upp talliumet och därför är välperfunderade. En ny bild tas i vila efter 3-4 timmar.

Områden i hjärtat som inte tar upp tallium saknar sannolikt perfusion.


Indikation        

Kartlägga förekomst av myokardischemi när arbetsprovet är svårtolkat.

Metoden används för att ställa diagnos eller för att ta ställning till revaskularisering.

 

Fördelar           

  • Avvikelser i genomblödningen som framkommer vid myokardskinti­grafi förutspår framtida risker för hjärthändelse.
  • Stort negativt prediktivt värde. Bra på att utesluta sjukdom.
  • Metoden ger vägledning inför revaskularisering


Nackdelar        

  • Kostnadseffektiviteten varierar beroende på vilken indikation myo­kardskintigrafi används på.
  • Metoden kan inte utföras på alla sjukhus.
  • Myokardskintigrafi innebär ökad strålbelastning motsvarande några års bakgrundsstrålning.

Njurscintigrafi

söndag, oktober 24th, 2010

Avser samma undersökning som renografi, renogram eller renoskintigrafi. Med skintigram avses bilderna och med renogram avses tidsaktivitetskurvorna. 

99mTc-DTPA används ofta som markör och njurens upptag och extraktion av denna mäts med gammakamera. Vidare ser man dess anrikning i njurbäckenet samt hur snabbt den transporteras till blåsan.

Med undersökningen kan man få information om varje njures perforation (njurartärstenos?), parenkymupptag (kronisk pyelonefrit?) och njurbäckentömning (hydronefros?). Vid utredning av njurartärstenos ges ofta ACE-hämmare för att accentuera skillnaden. Scintigrafi är vidare den enda utredningen som kan ge information om njurarnas relativa funktion (split function).