Archive for the ‘Barngastroenterologi’ Category

Kräkningar – Barn

tisdag, december 29th, 2009

Mycket ospecifikt symptom som hos barn kan vara orsakat av nästan vilken som helst bakomliggande sjukdom.

Akuta

Orsaker

  1. Fysilogisk kräkning. Mycket vanligt upp till 9 månader. Kroniska kräkningar.
  2. GI-sjukdomar.
    1. GER. Pylorusstenos. Invagination. Malrotation. Gallvägsatresi.
    2. Obstipation. Mb Hirschprung. Cystisk fibros (mekoniumileus).
    3. Gastroenterit (kräver diarré + kräkningar).
    4. Celiaki. Födoämnesreaktion. Komjölksallergi.
  3. Infektioner med hög feber.
    1. Meningit. Sepsis (Hög feber kan ge kräkningar utan att fokus sitter i GI-kanalen).
    2. Övre UVI.
    3. Otit. Tonsillit. ÖLI.
  4. Toxisk påverkan pga metabol sjukdom.

Utredning

Anamnes

  • Kräkningarna. När kommer dem? Efter varje måltid? Hur är de? Projektiler? Blod? Gallfärgade?
  • Andra symptom. Diarré? Feber? ÖLI-symptom? Avföring? Miktion? Saltsmak?
  • Matanamnes. Vad äter barnet? Aptit?
  • Epidemiologi. Omgivning?
  • Tidigare sjukdomar? Hereditet?

Status

  • Vikt / Längd / Huvudomfång.
  • AT. Temp? Fontanell? Turgor? Ikterus?
  • MoS. Slh?
  • Cor / Pulm / BT.

Kemlab

  • Hb, V, CRP, Elstat, Cl, Krea.
  • P-glu. Syra-bas (BE, pH).
  • U-sticka.

Fyslab

  • Ultraljud. Pylorusstenos?

Handläggning

Kräkningarnas dignitet och associerade symptom bestämmer handläggning. Viktigt att skilja akuta från kroniska kräkningar. Kroniska kräkningar bör föranleda undersökning av viktkurva.

Ordentliga akuta kräkningar leder till att man spyr upp HCl (vätejoner och Cloridjoner). Detta ger en hypokloräm hypokaläm metabol alkalos. Denna bör korrigeras med vätska och ev elektrolyter.

  1. Inläggning om påverkat, dehydrerat barn.
  2. Sond, om mycket kräkningar.
  3. Vätska. Se dehydrering.
  4. Följ elstatus (ffa Kalium) och dehydreringsstatus. Korrigera vid behov.
  5. Behandla bakomliggande sjukdom.
  6. Tänk på att enbart kräkningar utan diarré inte kan förklaras av gastroenterit utan måste utredas vidare.

Förstoppning – Barn

måndag, december 28th, 2009

Orsaker

  1. Funktionell. Från 2 års ålder mycket vanligt. Smärtsam defekation. Fissur. Blöjdermatit. Stjärtfluss. Pottskräck.
  2. Hirschprungs sjukdom. Tom ampull vid PR, känns dessutom inte som en ampull. Brett symptomspektra.
  3. Anatomisk orsak. Analstenos. Analatresi. Malrotation. Striktur.
  4. CF (mekoniumileus). Intestinal pseudoobstruktion.
  5. Spinal skada. Myelomeningocele.
  6. Celiaki. Komjölksallergi. Lite paradoxalt.
  7. Hyperkalcemi. Hypokalemi. Hypothyreos. Diabetes mellitus.

Utredning

  1. Anamnes.
    1. Debutålder?
    2. Kost? Vätskeintag? Fysisk aktivitet?
    3. Tillväxt? Viktökning? Psykomotorisk utveckling?
    4. Tecken på endokrin, metabol eller neurologisk sjukdom?
  2. Status.
    1. AT. Nutritionsstatus?
    2. Buk. PR (inspektion och ev palpation).
  3. Kemlab. Ev Elstatus. Thyroideastatus. Celiakiserologi.
  4. Fyslab. I specialfall Anografi. Rektoskopi. Anorektal manometri.
  5. Remiss barnpsyk vid behov.

Handläggning

  1. Först uteslutes organiska orsaker till förstoppningen enligt ovan. Den funktionella förstoppningen behandlas sedan symptomatiskt enligt nedan. Fortsatt utredning om
    1. Bröstmjölksuppfödda barn skall inte vara förstoppade. Misstänk organisk genes.
    2. Förstoppning sedan födseln.
    3. Svårbehandlad obstipation.
    4. Avvikande tillväxtkurva eller annat avvikande i status.
  2. Råd angående kost, motion, regelbundna rutiner, toabesök i lugn och ro efter maten (gastrocoliska reflexen), fotstöd.
  3. Laktulos och katrinplommondryck ges på vida indikationer vid långvarig förstoppning.
  4. Lavemang ges ett par gånger / veckan om mer kort obstipationsanamnes.
  5. Fekalom och obstipationsenkopres med eller utan dilaterad rektum
    1. Tarmtömning med klysma (Klyx).
    2. Koksaltlavemang (750 ml fysiologisk lösning till risk 5-åring).
    3. Oljelavemang.
    4. Laktulos för att förhindra återfyllnad av rektum.
    5. Ev upprepade BÖS för att följa effekten.

Diarre, kronisk – Barn

fredag, december 18th, 2009

Orsaker 

  1. Fysiologisk. Ammande barn kan ha mycket skum avföring utan att det betyder någonting. Avföringen kan komma efter varje mål men kan också dröja en vecka.
  2. Kronisk ospecifik diarré. Toddler diarré. Vanligt. Osmälta matbitar i avföringen. För lite fett och för mycket fibrer. Ändra kosten. Går över vid 3-4 års ålder.
  3. Celiaki. Komjölksallergi (såväl IgE medierad som inte).
  4. Giardiasis. Annan infektion.
  5. Cystisk fibros. Pancreasinsufficiens.
  6. Obstipation med enkopres. Colon irritabele.
  7. Laktosintollerans. IBD. Kommer i äldre åldrar.

 

Utredning

  1. Anamnes
    1. Diarrén. När kom den? Blod (strimmor är vanliga pga mekaniskt påfrestande)? Sprutande?
    2. Andra symptom. Kräkningar? Trötthet?
    3. Matning? Gluten? Relation till mat, mjölk? Urin? Aptit? Tillväxt?
    4. Etiologisk anamnes. Omgivningen? Utomlands? Ätit konstigt (just introducerat gluten?)?
    5. Tidigare episoder, förlopp.
    6. Tidigare sjukdomar. Graviditet? Partus? BVC-kontroller?
    7. Hereditet?
  2. Status        
    1. AT. Avmagring viktigt. Subnormal utveckling. 
    2. Cor / Pulm / BT
    3. ÖNH
    4. Buk / PR
  3. Kemlab
    1. Hb, V, CRP, Na, K, krea.
    2. Syra-bas.
    3. U-sticka.
    4. F-odling (tas ofta inte om inte speciella orsaker) / PCR / Virusisolering.

 

Handläggning

  1. Fynd som indikerar behov av utredning
    1. Kronisk diarré de första levnadsmånaderna.
    2. Subnormal tillväxttakt.
    3. Malabsobtionsstatus. Utvecklingsförsening. Patologiska fynd i status.
    4. Buksmärtor. Kräkningar.
    5. Kittfärgad avföring. Förekomst av fett, slem eller blod.
    6. Vattentunn, urinliknande avföring.
  2. Efterforska och behandla om möjligt bakomliggande orsak.
  3. Behandla symptomatisk
    1. Ändra mat och motion. Mer fibrer.

Diarré, akut – Barn

fredag, december 18th, 2009

Diarré, akut

Akut

Orsaker

  1. Gastroenterit.
  2. Sepsis. Meningit. UVI.  (Hög feber kan ge diarré utan att fokus sitter i GI-kanalen).
  3. Antibiotikaorsakad (Clostridium Difficile)
  4. Kronisk diarré måste ju debutera någon gång, se nedan.

 

Utredning

  • Anamnes
    1. Diarrén. När kom den? Blod (strimmor är vanliga pga mekaniskt påfrestande)? Sprutande?
    2. Andra symptom. Kräkningar? Övre luftvägssymptom? Trötthet? Nackstelhet? Petechier?
    3. Matning? Urin?
    4. Etiologisk anamnes. Omgivningen? Utomlands? Ätit konstigt (just introducerat gluten?)?
    5. Tidigare episoder.
    6. Tidigare sjukdomar. Graviditet? Partus? BVC-kontroller?
    7. Hereditet?

 

  • Status
    1. AT. Fäst extra mycket uppmärksamhet på dehydreringstecken enligt detta pm.
    2. Cor / Pulm / BT
    3. ÖNH
    4. Buk / PR

 

  • Kemlab
    1. Hb, V, CRP, Na, K, krea.
    2. Syra-bas.
    3. U-sticka. Och ev U-osmolalitet
    4. F-odling (tas ofta inte om inte speciella orsaker) / PCR / Virusisolering.

 

Handläggning

  1. Behandla understödjande, se dehydrerings-pm.
  2. Efterforska och behandla om möjligt bakomliggande orsak.

Buksmärta, återkommande – barn

fredag, december 11th, 2009

Recurrent abdominal pain (RAP)Drabbar 10% av alla barn. Vanligast 4-16 år. Viss taggighet vanligt i mötet.

 

Definition          

  1. Buksmärta så kraftig så att barnet stannar upp i leken, sätter sig ner eller påverkas på något sätt.
  2. Minst 3 ggr / månad.
  3. Under minst 3 månaders tid.

 

Orsak

  1. Potentiellt allvarligt. Wilms tumör. IBD. Celiaki. Komjölksallergi.
  2. Ofarligt men kan göra livet enklare. Laktosintolerans. Förstoppning.
  3. GER. Gastrit. Duodenit. Gallsten. Njursten. Pancreatit.
  4. Funktionella besvär. Allt hänger ihop. Var ödmjuk. Tänk spännande!

 

Utredning

  1. Anamnes.
    1. Var gör det ont (Distinkt och från medellinjen tyder på organisk orsak).
    2. Ont just nu. Opåverkad och ont?
    3. Hur ofta och hur mycket besvär har patienten? Borta från skolan (inte bra)? Inte gått (pekar på funktionella besvär)? Gått hem från pga smärta?
    4. Tillväxt? Viktnedgång? Utvecklingsuppehåll?
    5. Hereditet. Celiaki? IBD? Funktionella besvär?
  2. Status. Extra fokus på bukstatus och PR.
  3. Kemlab
    1. Gör alltid: Hb. SR. Urinsticka. CRP. Orosomukoid. EMA (gliadin om < 2 år).
    2. Om vidare misstanke: Fe. TIBS. ASAT. ALAT. GT. Krea. Fecesmikroskopi. Helikobakterantigen i feces. Kalprotectin i feces (bra på att fånga inflammation). Ultraljud buk (gallsten, njursten, hydronefros, wilms tumör, annat).
    3. Ytterligare misstanke: Gastroskopi. Rektoskopi. Coloskopi. CT-skalle. CT-buk. 

 

Handläggning

  1. Uteslut allvarligt organiskt tillstånd.
  2. Ge råd. Sätt upp på snart återbesök om misstanke om funktionella besvär. Följ tillväxten.

Buksmärta, akut – barn

fredag, december 11th, 2009

Små barn har en tendens att reagera på en lång rad sjukdomar med feber, illamående, kräkningar och buksmärta. Ett ordentligt och noggrannt status är grunden för att finna orsaken.

 

Orsaker

  1. Appendicit. Vanligt från åldern 5-6 år, ofta atypiska symptom hos små barn. 
  2. Obstipation. Vanligast från 3 års ålder och uppåt. Hård avföring i ampullen. Går ofta över på klyx. Om inte bör kolon-rtg göras med frågeställningen invagination?
  3. Körtelbuk. Svårt att skilja kliniskt från appendicit. Ofta högre feber. Ofta relativt opåverkad i förhållande till den höga febern. Avklingar ofta snabbt på tarmvila.

 

  1. Invagination. Vanligast från 3 mån – 2 år. Krampartade buksmärtor i intervall + blodig avföring. Kolonrtg bör göras på barn som söker med återkommande smärtor under 2 timmar.
  2. Inklämt ljumskbråck. Upptäcks om man bara kommer ihåg att undersöka bråckportarna.
  3. Testistorsion. Glöm inte att undersöka yttre genitalia.
  4. Torsion av ovarie eller ovarialcysta. Upptäcks ofta för sent.

 

  1. UVI. Ta urinsticka.
  2. Gastroenterit.
  3. Pneumoni. Otit. Tonsillit.
  4. Sepsis. Meningit.

 

  1. Psykogen buksmärta
  2. Celiaki
  3. Gallstenssjukdom. Ovanligt hos barn.
  4. Akut terminal ileit. IBD.
  5. Adenovirus. EBV.

 

Utredning 

  1. Anamnes                        
    1. Buksmärtan. Debut? Duration? Lokalisation? Utstrålning? Karaktär?
    2. Andra symptom. Avföring? Miktion? Matintag?
    3. Epidemiologi. Omgivning? Utlandsresa? Konstig mat?
    4. Tidigare sjukdomar?
  2. Status
    1. AT (bedöm hydreringsgrad vid kräkningar eller diarré).
    2. ÖNH (inkl Trh). MoS.
    3. Cor / Pulm / BT.
    4. Buk.
    5. Yttr genitalia. Testistorsion? Ljumskbråck?
    6. PR. 
  3. Kemlab
    1. Hb, V, CRP, Diff.
    2. Na, K, Krea?
    3. U-sticka.
  4. Fyslab
    1. BÖS + Rtg pulm.

 

Handläggning

  1. Obstipation är en vanlig orsak till buksmärta hos barn. Klyx (120 ml) bör ges på vida indikationer.
    1. Kontraindicerat vid uttalad allmänpåverkan eller peritonitstatus.
  2. Hellre fälla än fria vid app-misstanke! Hellre öppna och se än vänta och se.
  3. Tänk på att barn < 3 mån mkt sällan är magsjuka om omgivningen inte är sjuk, skicka inte hem.

Blod i avföringen – barn

fredag, december 11th, 2009
  1. Analfissur.
  2. Nedsvalt blod från moderns bröstvårta.
  3. Långdragen eller ilsken gastroenterit.
  4. Invagination.
  5. Komjölksorsakad kolit.
  6. Meckels divertikel.
  7. Esofagit. Gastrit.