Archive for the ‘Retledningshinder’ Category

Left posterior hemiblock (LPH)

lördag, oktober 23rd, 2010

Diagnoskriterier

  1. Högerställd el-axel >105° utan annan orsak (negativt utslag i I och positivt utslag i II).
  2. Liten R-våg i avl I och liten Q-våg i avl III.   


Mer ovanligt än LAH.


Left anterior hemiblock (LAH)

lördag, oktober 23rd, 2010

Diagnoskriterier

  1. Vänsterställd el-axel <-30° utan annan orsak (positivt utslag i I och negativt utslag i II).
  2. Liten Q-våg i avl I och liten R-våg i avl III.   


Ett LAH tillsammans med högersidigt skänkelblock kallas bifascikulärt block. Retledningssystemet hänger i detta fall på en skör tråd.

Vänstersidigt skänkelblock (LBBB)

lördag, oktober 23rd, 2010

Diagnoskriterier


  1. QRS-duration ≥0,12s
  2. M-format komplex i vänstersidiga avledningar (+ev i aVL och I)
  3. Bred S-våg i högersidiga bröstavledningar
  4. Inga Q-vågor i laterala avledningar (septum depolariseras nu från höger till vänster).

Vänstersidigt skänkelblock

 

Ett nytillkommet LBBB skiljs från ett äldre genom att ett nytillkommet har positiva T-vågor i V5-6 som sedan går över till att vara negativa efter något dygn (5). Detta förekommer endast i en del av fallen (låg sensitivitet) men går att lita på när det förekommer (hög specificitet). 

Förekommer vid ischemisk hjärtsjukdom, aortastenos, kardiomyopati och reumatisk hjärtsjuka.

V5-V6 är ej bedömbara med avseende på STT-sträckan. I stort sett omöjligt att tolka övriga ischemiska tecken också.

Högersidigt skänkelblock (RBBB)

lördag, oktober 23rd, 2010

Diagnoskriterier


  1. QRS-duration ≥0,12s.
  2. M-format komplex i högersidiga bröstavledningar = rSR´ (sekundär R-våg)  i V1.
  3. T-vågs inversion i V1 och V2.
  4. Bred S-våg i vänstersidiga avledningar (+ev i aVL och I)

 

Högersidigt skänkelblock


Då höger skänkel är blockerad sker fortledningen endast via vänster skänkel. Depolarisationen av höger kammare blir försenad. Då depolarisatione är störd blir även repolarisationen störd. Detta gör det svårt att tolka ST-T – förändringar.

Till skillnad från vänstergrenblock är det möjligt att EKG-tolka till viss del, exempelvis V5-6 bedömbara.

Förekommer hos hjärtfriska patienter men även vid förmaksseptumdefekt och vid ischemisk hjärtsjukdom.

Bifascikulärt block

lördag, oktober 23rd, 2010

Definition      

Vänstersidigt skänkelblock eller högersidigt skänkelblock kombinerat med vänster främre eller posteriort fascikelblock.


Handläggning

Hos patienter med synkope är årlig risk för höggradigt block beräknad till 5–11 procent årligen medan den är beräknad till 0,6–0,8 procent för asymtomatiska patienter (1).

Nytillkommet bifascikulärt block i samband med akut hjärtinfarkt är nästan undantagslöst uttryck för en stor framväggsinfarkt med ökad risk för plötslig död.

Pacemakerbehandling är indicerad vid synkope och när bradyarytmi är den mest sannolika orsaken. Det viktigaste är att patienten skyddas mot bradyarytmier. Det kan därför kanske i de flesta fall räcka med VVI-stimulering med låg stimuleringsfrekvens som bradykardiskydd. Utvecklar patienten AV-block gäller samma rekommendationer som för höggradigt AV-block.


Referenser


  1. Lövheim O, Riktlinjer för behandling av akuta hjärtsjukdomar. 2006: Östersund.

AV-block III

lördag, oktober 23rd, 2010

Total dissociation mellan förmaks- och kammarkomplex. Inga förmakssignaler passerar över till kammaren. Om nodal ersättningsrytm är kammarfrekvensen 40-60 / min. Om ventrikulär ersättningsrytm är kammarfrekvensen 20-40 / min.

Om samtidigt förmaksflimmer föreligger har patienten inga P-vågor men regelbunden kammaraktivitet. Betäcknas totalblockerat förmaksflimmer. Tänk på detta tillstånd när ett förmaksflimmer plötsligt blir regelbundet!


Diagnoskriterier

  1. Normala P-vågor med normal regelbunden förmaksrytm
  2. QRS-komplex med sinsemellan regelbunden rytm, men utan relation till P-vågorna
  3. Kammarrytm: <60/min

AV-block III


Handläggning

Ettårsmortaliteten ligger på 50% hos obehandlade patienter. Alla vuxna patienter bör ha pacemaker oavsett symptom, bortsett från patienter med diafragmal hjärtinfarkt (1). DDD-system bör väljas om inte kroniskt förmaksflimmer då VVI-system fungerar bättre.

Om AV-block II-III i samband med diafragmal hjärtinfarkt är prognosen god. Övergående i 90-95% av fallen (1). Kan vara långdraget, flera veckor, och temporär pacemaker är då ibland nödvändig. Vid lateral- eller framväggsinfarkt bör patienten få pacemaker enl ovan då behovet oftast är permanent (1).


Referenser


  1. Lövheim O, Riktlinjer för behandling av akuta hjärtsjukdomar. 2006: Östersund.

AV-block II

lördag, oktober 23rd, 2010

 Mobitz typ 1 ses vanligtvis vid läkemedelsintox eller ischemisk hjärtsjukdom.


Diagnoskriterier

  1. Normal P-våg och QRST-sekvens
  2. Vissa P-vågor följs inte av QRS-komplex
  3. Mobitz typ 1 (Wenckebach): Efter en successiv förlängning av PQ-tiden, blockeras förmaksimpulsen och kammarimpulsen uteblir.
  4. Mobitz typ 2: Bortfall av kammarkomplex utan föregående förlängning av AV-tiden. Konstant PQ-tid med regelbunden eller oregelbunden blockering.

Nedan ser vi ett AV-block II, Mobitz typ 2 med 2:1-blockering.

AV-block II


Handläggning

Typ I

Med 24-timmars bandspelar-EKG har denna typ av block påvisats hos upp till 20 procent av gruppen unga vältränade individer. Tillståndet är särskilt vanligt nattetid. Tillståndet är däremot ovanligt hos äldre individer.

Hos äldre individer bör Wenchebacheblocket handläggas på samma sätt som typ II (1). Indikation för behandling hos äldre patienter med symptom, ingen behandling till yngre utan symptom. Oklart och behandling av äldre utan symptom.


Typ II            

5-års-mortalitet på 45-50% utan behandling. Pacemaker bör anläggas oavsett symptom (1). 


Referenser


  1. Lövheim O, Riktlinjer för behandling av akuta hjärtsjukdomar. 2006: Östersund.

AV-block I

lördag, oktober 23rd, 2010

 Vanligt hos äldre. Ibland i samband med betablockad, myokardit och infarkt.


Diagnoskriterier

  1. Normal P-våg och QRST-sekvens
  2. PQ-tid >0,20 s (>0,22 s över 60år)
  3. Alla P-vågor följs av QRS-komplex


Behandling    

Ofarligt och behöver ingen behandling. Bakomliggande sjukdom behandlas vid förekomst.

SA-block

lördag, oktober 23rd, 2010

Diagnoskriterier

  1. Utebliven P-våg.
  2. Efterföljande asystoli, alternativt ersättningsslag.
  3. Blockeringstiden multipel av grundrytmens PP-intervall.

SA-block

Tre former finns men endast typ II går att se på EKG. Avståndet mellan två QRS-komplex fördubblas eller tredubblas pga uteblivet PQRST. Ofta ersättningsslag.

Förekommer vid hög vagal tonus, intoxikationer och ibland vid bakväggsinfarkter.