Archive for the ‘Infektiösa tarm- och leversjukdomar’ Category

Calici (vinterkräksjukan)

tisdag, februari 15th, 2011

Vinterkräksjukan orsakas av ett virus, norwalk-viruset. Ger vanligen symptom i form av hastigt påkommande kräkningar och ibland även diarréer. Symptomen försvinner lika fort som de kommer. Viruset är mycket smittsamt och sprids lätt, inte minst på sjukhem och sjukhus.

Omhändertagande innefattar adekvat vätskesubstitution tills symptomen avklingat. Sjukhusvård kan behövas, inte minst hos gamla. Om utbrott på sjukhus finns särskilda föreskrifter kring omhändertagandet men grundregeln är att det bör ha förflutit 72 tim från senaste symptom tills patient är att betrakta som smittfri.

Vid behov, framför allt i vårdmiljö, bör diagnosen säkeställas med sk Calici-prov vilket är PCR på avföring eller kräkning.

Patienterna behöver inte nödvändigtvis vårdas på infektionsavdelning om man på annat ställe kan tillgodose egen toalett, noggrann barriärvård och handhygien. Vid utbrott på avdelning kan behov av intagningsstopp föreligga. Kohortvård kan bedrivas dvs samma personal sköter samtliga patienter som har calici.

Clostridium Difficile

tisdag, februari 15th, 2011

Klinik


Möjligheten till infektion med C Difficile bör övervägas vid oklar diarré, framför allt om tidigare eller pågående antibiotikabehandling. Symptomen kan vara allt i från subtila till profusa. LPK är inte sällan mycket högt, upp emot 30 och föregår ofta diarréerna.


Utredning


Prov för påvisande av C Difficile-toxin samt odling.


Handläggning


Patienten bör isoleras med sedvanliga basala vårdrutiner samt egen toalett.  Bukstatus skall värderas och vid behov beställs DT-bös. Toxisk dilatation förekommer.

Vid mycket lätta symptom kan man prova med att bara sätta ut antibiotika. Oftast behandlas patienten med T Flagyl 400 mg, 1 x 3 i 7-10 dagar. Vid recidiv används feceslavemang eller Vancocin. Den senare kan också användas som kronisk behandling. Börja med 150 mg x 4 och försök hitta lägsta möjliga underhållsdos (2-3 tabl dagligen). Efter 6-8 veckor bör provutsättning övervägas men lägre behanldingstiden kan vara aktuella. Feceslavemang fungerar vanligen mycket väl, vid recidiv efter sådant bör man överväga underliggande tarmsjukdom, exempelvis tumor.


Cryptosporidium

lördag, september 5th, 2009

Agens


Cryptosporidium är en protozoe.


Klinik                


Kronisk enterit. Diarré, malabsorbtion, diffusa magsmärtor.

Ffa HIV-patienter drabbas.


Diagnos             


Direktmikroskopi.


Behandling      


Ingen finns att tillgå.

Gastroenterit (infektiös)

söndag, augusti 30th, 2009

Etiologi


Bakterier

Inflammatorisk

  • Campylobakter (7-18%)
  • Shigella (2-6%)
  • C Difficile
  • EHEC, EIEC
  • Y Enterocolitica

Icke-inflammatorisk

  • E Coli ET-EP-EA
  • Salmonella (5-18%)
  • V Cholerae
  • (A Hydrofila)
  • (P Shigelloides)

Toxinenterit

  • S Aureus
  • C Perfringens
  • (C Botulinum)
  • Bacillus Cereus
  • V Parahemolyticus


Virus

  • Rotavirus
  • Astrovirus
  • Adenovirus
  • Calicivirus


Protozoer

  • Entamöba Histolytica
  • Giardia Lamblia
  • (Cryptosporidium)
  • (Cyclospora Cayetanensis)


Fecesodlingar negativa i 50% av fallen.

 

Symptom


Diffus buksmärta av kolikkaraktär. Diarré, kräkningar.

Samtidig debut av dessa, jfr andra sjd där buksmärtan är första symptomet.

Ev feber och allmänpåverkan, sjukdomskänsla. 

 

Utredning


Anamnes

  • Utlandsvistelse. Födoämnen. Läkemedel (Antibiotika. NSAID).
  • Risk att föra smittan vidare (Arbete / Familj)
  • Avföringen: Frekvens. Volym. Konsistens. Blod. Slem.
  • Feber? Kräkningar? Buksmärtor?


Status

  • AT (Torra slemhinnor. Nedsatt hudturgor. Urinproduktion. Temp).
  • Cor. Pulm. BT.
  • Buk.
  • PR (alltid).


Kemlab

  1. U-sticka. Hb, V, CRP, Elstat. Ev leverstat.
  2. Fecesodling
    • Var frikostig vid utlandsresa, epidemiologi, svår enterit, riskyrken, blöjbarn, immunsupprimerade.
    • Upprepad provtagning kan behövas (ej vid inhemsk).
    • Salmonella, Campylobakter, Shigella, Yersinia görs automatiskt.
    • Efterfråga EHEC vid blodig diarré.
    • Efterfråga Clostridier vid antibiotikautlöst eller nosocomial diarré.
  3. F-mikroskopi (Giardia, Amöba)
    • Efterfråga cryptosporidier om immunsupprimerad.
  4. B-odling (vid systemisk infection).
  5. Serologi (Campylobakter, Salmonella, Yersinia, Amöba (SMI)).
    • Reaktiv artrit
    • Misstänkt invasiv amöbainfektion

 

Diagnos


Uteslutningsdiagnos. Uteslut först kirurgiska sjukdomar. Odling bekräftar.


Behandling


  1. Inläggning. De flesta patienterna vårdas med fördel i hemmet. Äldre patienter som inte kan försörja sig alls per os läggs in liksom patienter med komplicerande sjukdomar med små marginaler och uttorkade patienter som inte kan klara sig själva. Remiss infektionsklinik. Isoleras på enkelsal.
  2. Vätskeersättning (kan ges rejält, CAVE: hjärtsvikt).
    • ORS, Resorb, Semper vätskeersättning.
    • 3 msk strösocker, 1/2 tsk salt, 1 l vatten. Ev smaksatt med apelsinjuice.
    • När diarréerna avtagit kan patienterna försiktigt börja med normalkost.
  3. Loperamid kan provas (ej vid blodig diarré etc).
  4. Antibiotika
    • Ges vid Shigella, C difficile, Kolera, Giardiasis, Amöba.
    • Även vid påverkat AT, Dysenterisk sjukdomsbild, Underliggande sjukdom även vid Salmonella.
  5. Anmälningspliktiga sjukdomar anmäles (de flesta)
    • Campylobakter, Shigella, EHEC.
    • Salmonella, Tyfoidfeber, Paratyfoidfeber.
    • Giardia, Kolera.
    • Yersinia, Amöba (inte samhällsfarliga).
  6. Reaktiv artrit är inte ovanligt några veckor efter. Behandlas med NSAID, Kortisoninjektioner, Sjukgymnastik.


Smittskydd vid tarmsmitta


Alla med symptom skall stanna hemma. Sjukskrivning vid behov. God handhygien och egen toa.

Nedanstående föreskrifter gäller allmänfarliga sjukdomar.

 

Risksysselsättning

Omfattar följande grupper:

  • Beredning och hantering av oförpackade livsmedel
  • Vård av spädbarn eller patienter med gravs nedsatt immunförsvar
  • Förskolebarn, särskilt blöjbarn enligt nedan

I första hand omplacering, annars avstängning enligt smittskyddslagen.


Omgivningsundersökning

  • Alla familjemedlemmar provtas.
  • Medarbetare provtas om de exponerats (toalett etc) eller epideiologiskt samband finns (samma resa).

 

Kontrollodling

Första försöket görs 1 v efter avslutad antibiotikabehandling.

  • Tyfoidfeber kräver 5 neg kontrollodlingar
  • Salmonella kräver 3 neg kontrollodliingar.
  • Shigella kräver 3 neg kontrollodlingar.
  • Campylobakter kontrollodling krävs ej.
  • Giardia kontrollodling krävs ej.


Ej risksysselsättning

När symptomfrihet rekommenderas god hand- och toaletthygien. Annars leva som vanligt.


Omgivningsundersökning

  • Om smittad i Sverige undersöks alla familjemedlemmar.
  • Om smittad i Utlandet undersöks endast familjemedlemmar med symptom.

 

Kontrollodling

Första försöket görs 1 v efter avslutad antibiotikabehandling.

  • Tyfoidfeber kräver 3 neg kontrollodlingar.
  • Salmonella kontrollodling krävs ej.
  • Shigella kontrollodling krävs ej.
  • Campylobakter kontrollodling krävs ej.
  • Giardia kontrollodling krävs ej.


Barn

Förskolebarn

  • Blöjbarn med salmonella skall stanna hemma från dagis tills de är smittfriförklarade, annars avgörs det hela från fall till fall.
  • För att återgå till barnomsorg skall barnet vara symptomfritt. God hand och toletthygien! Egen toa!

Symptomfria skolbarn

  • Meddela skolsköterskan. God hand och toaletthygien. Undvika hushållsgöromån


Omgivningsundersökning

  • Kontakta daghem. Provta ytterligare symptomfall.


Specifika diagnoser


Inflammatorisk gastroenterit

Kolit med blodig, slemmig diarré och tenesmer.


Campylobakter

Vanligaste orsaken till invasiv diarré hos vuxna i I-länder. 50% inhemska.

Små smittdoser krävs. Ofta kontaminerad mat (kyckling).

Inkubation 2-7 d. Hög feber, diarré och buksmärtor. Många får akut kolitbild med blodig, slemmig avföring och tensesmer.

Behandling bara vid svår sjukdom.

  • T Ery-Max 500 mg x 2 x 5-10 d.
  • T ciproxin 500 mg x 2 x V (minst).
  • Alt T Lexinor 400 mg x 2 x V.


Shigella

Stora smittdoser krävs. Person till person-smitta förekommer. 80% importeras.

Inkubation 2-3 d. Därefter feber, kolikliknande buksmärtor, vattentunn diarré. Ev blod och slemtillblandad. HUS.

Behandlingsmässigt bör man vara generös med AB!

  • T ciproxin 500 mg x 2 x V (minst).
  • Alt T Lexinor 400 mg x 2 x V.

 

Clostridium difficile

Vanligen efter antibiotikakur. Vanligaste inhemska bakteriella orsaken till diarré.

Smittsam så länge diarrén finns. Isolering! Egen toalett!

Ofta under pågående AB-kur, även efter. Kliniken varierar från lindrig diarré till pseudomembranös kolit. Recidiv vanliga.

Diagnosen ställs med toxinpåvisning i feces.

Behandling insättes vb innan svar på toxinbestämning föreligger.

  •  Utsättning av antibiotika alt
  • T. Flagyl 400 mg x 3 x 10 d alt
  • K. Vankocin 125-250 mg x 4 x 10 d.
  • Bakterielavemang?


Enterohemolytiska E Coli (EHEC)

Smittar via livsmedel huvudsakligen.

Från asymptomatiskt bärarskap till allvarlig hemorrhagisk diarré. Ev HUS.

Diagnosen ställs via odling. Specifik frågeställning krävs på remissen.


Enteroinvasiva E Coli (EIEC)

Klinisk bild som shigella, shigatoxin.

Diagnosen ställs via PCR eller ELISA.


Yersinia Enterocolitica

Flertalet har smittats inhemskt. Infekterade livsmedel.

Barn och ungdomar får enterokolit med feber, diarré och smärta i hö fossa iliaca (Appendicit / Körtelbuk).

Äldre får milda tarmsymptom. Ffa reaktiv artrit i efterförloppet.

Diagnosen ställs via F-odl och/eller Serologi (upptäcks ofta efter utläkning med artrit).

Antibiotika ges vid komplicerade eller långdragna besvär.

  • Doxycyklin alt
  • Kinolon.
  • Sepsis: Ciproxin / Bactrim.


Icke-inflammatorisk gastroenterit

 

Salmonella (S enteritidis, S typhimurium)

Utlandsresenär (80% av fallen). Ägg och fjäderfä. Små smittdoser krävs. Ofta kontaminerad mat. Immunsuppression, malignitet, antibiotika och kortison predisponerar.

1-3 dgn efter smitta. Akut. Feber / Diarré, vattning och volumniös. Någon gång kolitbild eller sepsis. Duration 7-10 dgr.

Antibiotika bör undvikas eftersom det förlänger bärarskapet.

Om påverkad patient, andra sjukdomar etc ges T ciproxin 500 mg x 2 x V (minst).


Tyfoidfeber / Paratyfoidfeber

Tropisk anamnes. Stora smittdoser krävs. Person till person-smitta förekommer.

Smygande / Akut: Hög feber, sjukdomskänsla, HV, illamånde, cerebral påverkan. Diarré. Relativ bradykardi. Splenomegali. Roseoler.

Måttlig CRP-höjning. LPK normalt eller lågt.

B-odling görs. Äv F-odling och U-odling.

T ciproxin 500-750 mg x 2 x V (minst). Alt Inj Ciproxin 400 mg x 2 iv. 

 

Kolera

Endemiskt vid dåliga hygieniska förhållanden.

¾ blir symptomfria. Övriga får frekventa vattentunna diarréer. Några få får väldiga diarréer.       

Antibiotika

  • Doxycyklin (endos) alt
  • Kinoloner (endos) alt
  • Bactrim (3 d)


Enterotoxiska E Coli (ETEC)

Sekretorisk diarré. Vanligaste orsaken till diarré hos barn i U-länder. Utgör 30-50% av importerade resefall.

Ink: 12-48 tim. Sekretorisk  vattentunn diarré, knipsmärtor, illamående. Ev kräkningar, lätt feber.

Antibiotika inte nödvändigt. Läker på 3-4 dgr.


Enteropatologena E Coli (EPEC)

Lite allvarligare och mer långdragen (14 d) än vanliga spädbarnsdiarréer.

Diagnos: PCR.


Enteroaggregerande E Coli (EAEC)

Diarré bland barn i fattiga länder. Indien och Mexico. Kronisk diarré.


Toxinenterit

Bör misstänkas när 2 eller fler personer insjuknar med intensiva kräkningar och diarréer efter en gemensam måltid.

 

S aureus

Varma sommarmånaderna.

Ink: 1-6 tim. Kraftigt illamånde, knipsmärtor, våldsamma kräkningar. Diarrré.

Duration 24-48 tim.


C perfringens

Ink: 8-22 tim. Vattentunna avföringar. Svåra buksmärtor. Kräkningar ovanligare.

 

Bacillus cereus

Emetisk form: Ink 1-6 tim. Kräkningar och buksmärtor.

Diarréisk form: Ink: 8-16 tim. Buksmärtor, diarré.


V parahaemolyticus

Vanligase orsaken till matförgiftning i Japan.

Feber med blod- och slemtillblandad diarré.

 

Viral gastroenterit

Häftigt insjuknande med kräkningar och diarréer. Icke-inflammatorisk bild. Vanligast på vinterhalvåret.

 

Rotavirus

Viktigaste och vanligaste orsaken till diarré hos barn < 2 år.

Person till personsmitta vanligt.

Ink: 1-3 d. Kräkningar som efter 2-3 d åtföljs av vattentunna diarréer och måttlig feber.

Diagnos: EM / Serologi.                                                                                              

Duration 4-6 dgr.


Adenovirus

Orsakar 10% av all diarré hos barn som söker sjukvård. Barn < 3 år.

Ink: 8-10 d. Långdragen diarré, kräkningar och feber.                                         

Duration 7-14 dgr.


Calicivirus

Vinterkräksjuka. Skolor, vårdhem, sjukhus etc. Orsakar 60-70% av alla akuta gastroenteritutbrott i Sverige. Höggradigt smittsamt.

Ink: 1-2 d. Akut insjuknande med våldsamma kräkningar, diarré och buksmärta. Ibland influensaliknande bild också.

Diagnos: EM / PCR.                                                                                                    

Duration 1-3 dgr.


Astrovirus

Daghem, skolor. 1-4% av barndiarré som kräver sjukhusvård.

Ink: 1-3 dgr. Mild diarré.

Diagnos: EM / ELISA.                                                                                                

Duration: Några få dagar.


Protozoer

Långdraget förlopp, subakut med intermittenta diarréepisoder. Äv dysenteribild hos patient från tropikerna.

Diagnos med F-mikroskopi.

 

Giardia lamblia

Akut: Illaluktande gasbildning. Vattentunna diarréer. Uppspändhet.

Kronisk: Viktnedgång, diffusa buksmärtor, intermittent diarré.    T Tinidazol 2 g endos alt

T Flagyl 600 mg x 2 x 6 dgr.

Ingen uppföljning.


Entamöba histolytica

90% asymptomatiska.

Akut: Buksmärtor, blodiga diarréer.

Kronisk: Akut / Smygande. Intermittenta diffusa obehag från buken. Omväxlande diarré och obstipation.

Leverabcess i 10% av fallen.      Invasiv: Flagyl / Tinidazol.

Akut / Kronisk: Flagyl + Diloxanidfurat (lic).

Asymptomatisk: Diloxanidfurat.

Hepatit G

söndag, augusti 30th, 2009

Familj: Flaviviridae   Genus: humant hepatit C virus. RNA-virus. Olika genotyper.

Liknar HCV. Kodar inte för coreregion eller hypervariabel region. Förekommer hos 3,5% friska blodgivare med normala eller lätt höjda leverenzym. Är möjligen inte ens humanpatogent.

Smittväg: Blod.

Symptom

 

Långvarig viremi.

Läker spontant.

Ger sällan eller aldrig leverskada.

Förekommer som co-infektion med HCV.

Påverkar inte prognos eller behandlingsresultat.

Diagnos             

 

Serologisk: Anti-E2 hos HGV RNA neg pat (genomgången och utläkt), ej komersiellt.

PCR: för påvisande av HGV RNA.

Hepatit E

söndag, augusti 30th, 2009

Familj: Caliciviridae. RNA virus. Olika genotyper.

Kan odlas. Saknar hölje. Mycket labilt och proteolyskänsligt. Virus replikeras i tarmens epitelceller –>  levern.

Epidemier i Asien, Afrika, Mexico, Mellanöstern. Den vanligaste orsaken till epidemisk hepatit i Asien. Även sporadiska fall. Mycket få fall i Europa.

Smittväg: Faecal-oral smitta.

Inkubationstid: 2-8 veckor.

Smittsamhet: Liknar HAV, dock krävs en stor smittdos.

Immunitet: Okänt. Anti-HEV titer sjunker snabbt.

Symptom

 

Som HAV.

Gravida upp till 20% mortalitet de första 2 trimestrarna!!!

Ej kroniskt bärarskap.

Ev. koppling till autoimmun hepatit.

Diagnos             

 

Serologisk: anti-HEV, ev. konfirmeras med Western blot.

PCR: för påvisande av HEV RNA.

Behandling   

 

Profylax

Vaccin under utprövning i Nepal (2000-2003).

Gammaglobulin skyddar ej!

Terapi

Ingen.

Hepatit D (deltaagens)

söndag, augusti 30th, 2009

Familj: defekt RNA virus. Satellitvirus? Viroid? Litet RNA-genom med två egna antigen och ett ytterhölje av HBsAg. Olika genotyper.

Går ej att odla. Instabilt. Behöver närvaro av HBV för sin överlevnad. Replikeras i hepatocyter i närvaro av HBV. Hemofiliker och iv missbrukare i västvärlden samt gamla Sovjet. Endemiskt i Medelhavsområdet och vissa öar i Polynesien. Utbrott av fulminant hepatit i Sydamerika och Afrika.

Smittväg: Blodsmitta.

Inkubationstid: 4-6 veckor

Smittsamhet: Troligen som HBV. Kroniskt bärarskap vanligt.

Immunitet: Oklart.

Symptom

 

Som vid hepatit B, men

  • vanligare med fulminant hepatit.
  • vanligare med kroniskt progredierande leversjukdom.

Ibland ses tvåtoppigt transaminas- och bilirubinstegringsförlopp.

Stor skillnad i klinik och prognos mellan olika genotyper.

Co-infektion (med akut HBV).  Superinfektion (med kronisk HBV).

Diagnos

 

Serologisk:  HDVAg och anti-HDV.

PCR: för påvisande av HDV RNA = aktiv replikation.

OBS! HBsAg-nivån sjunker tillfälligt vid en akut HDV-infektion.         

Behandling

 

Profylax                                         

Ingen profylax om HBV-bärare.

HBV-naiva kan vaccineras mot HBV.

Terapi                                             

Inga övertygande terapiförsök hitills.

Prognos

 

Co-infektion läger ut i samma utsträckning som akut HBV.

Superinfektioner blir oftast kroniska, förvärrar prognosen och försvårar behandling för HBV.

Hepatit C (HCV)

söndag, augusti 30th, 2009

Familj: Flaviviridae.   

Genus: humant hepatit C virus. RNA-virus. Olika genotyper och subtyper.

Höljeförsett, går ej att odla. Replikeras i hepatocyter (och leukocyter?). 

Förekomst: Svenska blodgivare (<0.1% anti-HVC +). Hemofiliker (c:a 70% anti-HCV +). Iv missbrukare (c:a 80-90%  anti-HCV +).

Smittväg: Blodsmitta

Inkubationstid: 6-8 veckor.

Smittsamhet: Från några dagar efter smittotillfället, förekomst av Anti-HCV innebär ofta replikation = smittsamhet. Troligen relativt låg sexuell smittsamhet.

Symptom

 

Flesta fall subkliniska. Lindrig hepatit.

<15% får icterus.

70-80% kronicitet som kan ge cirrhos (10-30%) och ev. HCC.

Sällan fulminant.

Symptom och prognos genotypberoende.

Diagnos             

 

Serologisk: anti-HCV, positivt test verifieras (Ibland falskt pos). Tyder på aktuell (kan ta flera månader) eller gammal infektion. Kan vara utläkt, säger inget om aktualiteten.

PCR:  för påvisande av HCV-RNA = aktiv replikation = akut/kronisk infektion

Förhöjda leverprover tyder på kronisk infektion (jfr akut).

Behandling

 

Profylax

Handskar och adekvat nålhantering!!

Terapi vid kronisk sjukdom

Alfainterferon (pegylerat (Peg)-IFN) och nukleosidanalog (Ribavirin), utvärdering efter 12 v, de  flesta läker ut fullständigt efter 6 mån (genotyp 2 o 3) alt 12 mån (genotyp 1 o 4) beh.

Biverkningar, behandla ej i onödan.

Kontraindikation: depression, autoimmun sjd, missbruk, >70 år, dekompenserad cirrhos.

 Kontroller efter med HCV-RNA och levervärden. Om normala x 2 räknas den som utläkt.

Prognos

 

 70-80% asymptomatiska blir kroniska.

50% med symptom blir kroniska

Komplikation  

 

Cirrhos (ascites, esofagusvaricer, encefalopati, hepatocellulär cancer).

Hepatit B (HBV)

söndag, augusti 30th, 2009

Familj: Hepadnaviridae.

Genus: humant hepatit B virus. DNA-virus.

Replikation via ett steg med omvänd transkription. Går ej att odla. Har yttre proteinhölje, Hepatit B surface Antigen (HBsAg) samt inre kärna med Hepatit B core Antigen (HBcAg) och Hepatit B ’e’ antigen (HBeAg). Resistent mot värme och intorkning. Replikeras i hepatocyter (och till mycket mindre del i vita blodkroppar). Integreras ofta i värdcellsgenomet.

Andelen kroniska bärare varierar i olika länder:

  • Sverige (< 0.1%). Läget i Sverige kan ändras genom flyktingar, adoptivbarn, etc.
  • Mellanöstern (1-5%).
  • Indien-Afrika (1-10%).
  • Sydostasien (5-20%).

Smittväg: Blod- och sexualsmitta fr.a. Finns dock även i andra kroppsvätskor.

Inkubationstid: 2-6 månader (beror på smittdos).

Smittsamhet: Från en dryg månad före icterusdebut tills anti-HBs positivitet. Alla HBsAg positiva personer skall räknas som smittsamma!! Störst smittsamhet bland hepatitvirusen!

Immunitet: Efter utvecklande av anti-HBs och anti-HBc är immuniteten livslång, om patienten har ett adekvat immunförsvar. OBS! Infektionen kan reaktiveras vid svår immunsuppression!

Symptom          

 

50% av vuxna får trötthet, ledvärk, klåda, exanthem, ev. GI-symptom.

50% av de med symptom (ovan) får efter 1-2 v icterus.

0.1–0.5% får fulminant hepatit.

<5% blir kroniska bärare, av dem får 5-20% cirrhos.

Fr.a. cirrhotiska bärare kan få hepatocellulär cancer (HCC).

Neonatal smitta ger färre symptom och 90% bärarskap.

Kronisk bärare = HBsAg-positiv mer än 6 månader.

Fluktuerande förlopp vid kroniskt bärarskap.

Symptomatologin är delvis genotypsberoende.

Diagnos             

 

Serologisk: för påvisande av HBsAg (surface), anti-HBs, anti-HBc (core).

  • HBsAg är positivt vid akut och kronisk infektion. Indikerar smittsamhet.
  • HBeAg är positivt vid akut infektion. Indikerar HÖG smittsamhet.
  • Anti HBc IgM är positivt vid akut infektion.
  • Anti HBs indikerar utläkt infektion. Livslång ökning vid genomgången infektion.
  • Anti HBe indikerar inte HÖG smittsamhet men om HBsAg finns kan smittsamhet ändå finnas.

PCR: För påvisande av HBV DNA innebär aktiv replikation.

Behandling

 

Profylax

Handskar och adekvat nålhantering!!

Pre-expositionsprofylax

Vaccin (3 doser se FASS)

Post-expositionsprofylax

Vaccin och hyperIg

  • Förlossning
  • Stucken på missbrukarkanyl

HyperIg: AU-nativ im, 1 dos snarast (inom 48 timmar)

Vaccin: finns flera för im bruk. Vanligast vid 0, 1 och 6 mån.

Efter fullgjord vaccination bör antikroppsnivån (anti-HBs) bestämmas, fr.a. hos vuxna som vaccineras.

Terapi vid kronisk hepatit

Alfainterferon (pegylerat (Peg)-IFN) 1 dos/vecka i 6 månader.

Nukleosidanaloger, inhiberar replikationen (Lamivudin, ev. livslång beh, Adefovir).

 En rad ytterligare beh.alternativ om 5 – 10 år.

Prognos

 

Risk för kronisk hepatit (leverenzymer­, > 6 månader)

  • Friska vuxna: 5%
  • Missbrukare 10-15%
  • Barn som smittas vid partus (om ej behandling ges) 90-95%

 

Akuta hepatiter följs regelbundet efter infektion.

HBsAg tas när leverprover normaliserats (1-2 mån) och följes för att utröna om hepatiten blivit kronisk.

Komplikation  

 

Cirrhos (ascites, esofagusvaricer, encefalopati, hepatocellulär cancer).

Virushepatiter

söndag, augusti 30th, 2009

Samtliga virushepatiter regleras enligt smittskyddslagen.

Information om respektive sjukdom är sorterad under namnen Hepatit A, B, C och E.

Hepatit A (HAV)

söndag, augusti 30th, 2009

Familj: Picornaviridae  Genus: Hepatovirus. RNA-virus. Olika genotyper men bara en serotyp. Svårodlat. Har ej hölje. Stabilt vid 60 grader. Virus replikeras först i tarmens epitelceller  –> levern.

Närmare 100% av vuxna i u-länder har AK. Incidensen i västvärlden är på nedåtgående.

Smittväg: Faecal-oral smitta. Kort viremi. Oftast importfall, även dagisepidemier. (Äv blod och sexualsmitta).

Inkubationstid: 2-6 veckor. Vanligen 4 v.

Smittsamhet: Från c:a 2 veckor före till 2 veckor efter icterusdebut.

Immunitet: Livslång.

Symptom

 

Feber, ilamående, buksmärtor, diarré, trötthet, anorexi, klåda.

75% av vuxna får icterus efter cirka en vecka och pat mår då oftast bättre.

Mkt. ovanligt med fulminant utveckling. Aldrig kronicitet.

75% får normala leverenzym inom 3 månader, övriga inom 6 månader.

1% får ett andra skov efter normalisering av leverenzymer (okänd orsak).

Barn har oftast subklinisk infektion.

Utredning 

 

Anamnes

Utlandsresa med eller utan gammaglobulin eller vaccinskydd? Resmål? Tidpunkt? Kontakt med andra med liknande symptom? Småbarnskontakt? Narkomani? Kostanamnes?

Kemlab

Hepatitserologi samt allmäna prover inkl blodstatus, leverstatus, CRP och SR mm.

Diagnos

 

Serologisk: anti-HAV IgM pos  = pågående hepatit A. anti-HAV IgG pos  = genomgången eller pågående hepatit A.

(Odling: svårt, i forskningssyfte / PCR: sällan på klinisk frågeställning).

Behandling

 

Kontakt med smittskyddsläkaren. Alla patienter som är IgM-HAV-pos skall anmälas enl smittskyddslagen.

Hygienråd som vid tarmsmitta.

Avstängd om riskyrke under inkubationsperioden och en vecka efter ev symptomdebut. Avstängning i väntan på provsvar.

Sjukskrivning över smittsamhetsperioden pga symptom.

Ingen specifik terapi, men väl konservativ. Riklig dryck!

Provtagning av hushållskontakter. Kontakt med dagis.

Profylax

Postexpositionsprofylax

Ges till hushållskontakter + daghemskontakter.

  • Gammaglobulin (2 ml vuxna / 1ml barn, im). Skyddar 3 mån. Ges max 2 v efter smitt-tillfället.
  • Vaccination (under inkubationsperioden).

 

Preexpositionsprofylax

  • Vaccin (tex Havrix) 2 doser med 6-12 mån mellanrum skyddar 20 år eller längre.