Archive for the ‘Arbetsprov’ Category

Normalvärden för arbetsbelastning

lördag, oktober 23rd, 2010

Normalvärden arbetsbelastning, män


20 – 29 år

30 – 39 år

40 – 49 år

50 – 59 år

60 -69 år

70 – 79 år

Vikt < 65 kg

God

> 273

> 259

> 245

> 214

> 176

> 138

Ordinär

184-273

175-259

166-245

145-214

119-176

94-138

Lätt nedsatt

162-184

154-175

146-166

127-145

105-119

83-94

Måttligt nedsatt

117-162

112-154

106-146

93-127

77-105

61-83

Markerat nedsatt

73-117

69-112

66-106

58-93

48-77

39-61

Extremt nedsatt

< 73

< 69

< 66

< 58

< 48

< 39

Vikt 65-85 kg

God

> 281

> 267

> 252

> 220

> 181

> 142

Ordinär

189-281

180-267

170-252

149-220

123-181

96-142

Lätt nedsatt

166-189

158-180

150-170

131-149

108-123

85-96

Måttligt nedsatt

121-166

115-158

109-150

95-131

79-108

63-85

Markerat nedsatt

75-121

71-115

68-109

60-95

50-79

40-63

Extremt nedsatt

< 75

< 71

< 68

< 60

< 50

< 40

Vikt > 85 kg

God

> 289

> 274

> 259

> 226

> 186

> 146

Ordinär

194-289

185-274

175-259

153-226

126-186

99-146

Lätt nedsatt

171-194

162-185

154-175

134-153

111-126

87-99

Måttligt nedsatt

124-171

118-162

111-154

98-134

81-111

64-87

Markerat nedsatt

77-124

73-118

69-111

61-98

51-81

41-64

Extremt nedsatt

< 77

< 73

< 69

< 61

< 51

< 41


Normalvärden arbetsbelastning, kvinnor


20 – 29 år

30 – 39 år

40 – 49 år

50 – 59 år

60 -69 år

70 – 79 år

Vikt < 55 kg

God

> 166

> 165

> 163

> 148

> 129

> 109

Ordinär

114-166

112-165

111-163

101-148

88-129

74-109

Lätt nedsatt

100-114

99-112

98-111

89-101

78-88

66-74

Måttligt nedsatt

73-100

72-99

71-98

65-89

57-78

49-66

Markerat nedsatt

46-73

46-72

45-71

42-65

37-57

32-49

Extremt nedsatt

< 46

< 46

< 45

< 41

< 37

< 32

Vikt 55-70 kg

God

> 175

> 173

> 170

> 155

> 135

> 113

Ordinär

119-175

117-173

116-176

105-155

92-135

78-113

Lätt nedsatt

105-119

103-117

102-116

93-105

81-92

69-78

Måttligt nedsatt

76-105

75-103

75-102

68-93

60-81

51-69

Markerat nedsatt

48-76

48-75

47-75

43-68

38-60

33-51

Extremt nedsatt

< 48

< 48

< 47

< 43

< 38

< 33

Vikt > 70 kg

God

> 183

> 180

> 178

> 162

> 141

> 118

Ordinär

124-183

122-180

121-178

110-162

96-141

81-118

Lätt nedsatt

109-124

108-122

106-121

97-110

84-96

72-81

Måttligt nedsatt

80-109

79-108

78-106

71-97

62-84

53-72

Markerat nedsatt

50-80

50-79

49-78

45-71

40-62

34-53

Extremt nedsatt

< 50

< 50

< 49

< 45

< 40

< 34


Tolkning av arbetsprovet

lördag, oktober 23rd, 2010

Arbetsförmåga

Vad föranledde avbrytandet?

Bröstsmärta, andfåddhet, bentrötthet, allmän trötthet, knäsmärta.

Subjektiv skattning av ansträngningsgrad (Borgs RPE-skala) anges.

Subjektiv skattning av intensitet av olika symptom (Borgs CR-skala) anges.


Vilken maximal arbetsförmåga har patienten?

Anges vanligen i antal uppnådda Watt. Anpassas till referensvärden för olika åldrar. Mellan 80-120% av förväntat anses normalt.

Som riktmärken kan anges att en normalkonfigurerad medelålders man bör klarar minst 150 W och en D:o kvinna 90 W. En frisk 20 års man brukar klara en belastning på knappt 250 W och en kvinna i samma ålder 150 W. En brandman måste klara 250 W  i 6 min för att få börja med rökdykning.

Arbetsförmågan kan också anges som den belastning vilken resulterar i pulsfrekvens 170 bpm (PWC170, physical working capacity). Detta värde blir naturligtvis missvisande om patienten har benägenhet till lägre frekvenser exempelvis vid farmakalogisk behandling.

Ett annat sätt att ange arbetsförmågan är att med hjälp av tabeller beräkna maximal syreupptagningsförmåga utifrån pulsfrekvens vid olika belastningar. 


Maximal hjärtfrekvens

Låg maximal frekvens kan bero på behandling med betablockerare men också på sjukdom i sinusknutan. Suboptimal frekvenshöjning kan också bero på nedsat lungfunktion, perifer cirkulationsinsuff eller sjukdom i rörelseorganen alt dålig patientmedverkan.


Blodtrycksreaktion          

BT stiger normalt linjärt med belastning. Ett blodtryck som sjunker med ökande belastning talar för uttalad patologi.


EKG-reaktion

Normal reaktion

Normalt förkortas QT-tiden vid arbete.

 

STT-förändringar

Notera att medicinering såsom digoxin och diuretika till viss del kan påverka ST-sträckan. Vid VK-hypertrofi ses ofta STT-förändringar i vila, dessa brukar öka i arbete. Kvinnor utan koronarsjukdom uppvisar inte sällan STT-förändringar i arbete. Vid LBBB är inte STT-reaktionen bedömbar över huvud taget. Vid RBBB kan man bedöma STT-reaktionen i vänstersidiga avledningar. Vid LAH kan patologiska STT-mönster maskeras vilket kan leda till underdiagnostik.

ST-sträckans läge i förhållande till isoelektriska nivån kontrolleras vid ST60 (en punkt 60 ms efter QRS-komplexets slut). Den känsligaste avledning för myokardischemi är oftast V5. Mer än 1 mm ST-sänkningar indikerar myokardischemi men bör vägas samman med hjärtfrekvens.

Vid coronarinsuff är den typiska reaktionen

  • ST-sträckan sjunker under den isoelektriska linjen.
  • ST-sträckan blir horisontell eller nedåtgående med en markant övergång mellan ST och T.
  • Efter arbetet tillkommer eventuellt nedåtgående ST-strecka eller negativa T-vågor.
  • Återgången av STT-förändringarna sker långsamt (under flera minuter).


Arytmier

Förekomst av arrytmier värderas tillsammans med ST-utseende och övrig ev patologi.

Grundläggande om arbetsprovet

lördag, oktober 23rd, 2010

Indikationer

  1. Misstänkt koronarinsufficiens hos en patient med t.ex. bröstsmärtor
  2. Identifiera riskpatienter några dagar efter AMI
  3. Misstanke om hjärt- eller lungsjukdom
    • Dyspné, Pip i bröstet
    • Misstänkt angina pectoris
    • Paroxymala arytmier (provokation)
  4. Undersökning av behandlingseffekten vid sjukdom i hjärta, lungor eller rörelseorgan
  5. Preoperativt
  6. Som en del av fysiologisk undersökning inom
    • Yrkesmedicinen
    • Försäkringsmedicin
    • Rehabiliteringsmedicin


Kontraindikationer

  1. Allmänt
    • Illamående, feber, påverkat allmäntillstånd.
    • Akut huvudvärk.
  2. Allvarlig coronarsjukdom
    • Pågående hjärtsjukdom såsom myokardit eller hjärtinfarkt (minst 1 mån för maximal belastning).
    • Tidigare okänd hjärtinfarkt (avslöjad av vilo-EKG).
    • Viloangina (relativ).
  3. Rytmrubbningar
    • Nydebuterat förmaksfladder (kan leda till minskad blockeringsgrad och cirkulatorisk kollaps).
    • Nydebuterat förmaksflimmer (relativ).  
    • Allvarliga ventrikulära arytmier.
  4. Annan allvarlig hjärtsjukdom
    • Tecken på inkompenserad hjärtsvikt.
    • Uttalad aortastenos.
    • Uttalad hypertoni (framför allt vid dBT > 120-130 mmHg).



Utförande            

Arbete               

Det vanligaste arbetsmomenten i Sverige är cykling på cykelergometer. Vanligen ökas belastningen successivt (ramparbetsprov) med 10(-15) W/min (sk snabbstegringstest). Kvinnor börjar på 30 W och män på 50 W.

En enkel form av arbetsbelastning kan utföras på vanlig läkarmottagning med arbete i form av gång i vanlig trappa med EKG-registrering omedelbart före respektive efter.


Mätningar        

Vid rutinmässigt arbetsprov sker EKG-registrering före, under och 10 min efter arbetsprovet. Extremitetsavledningarna placeras på axlar och höft vilket påverkar tolkning av dessa avledningar något. Blodtrycket registreras såväl i vila före och efter som under de olika arbetsbelastningarna, den diastoliska mätning är osäker varför den oftast inte anges.


Arbrytande      

Arbetsprovet avbryts när subjektiva besvär såsom trötthet, andfåddhet och bröstsmärta uppstår. Ofta används den sk Borg-skala där ansträngningsgraden vanligen anges i stigande skala från 1 till 20. Objektiva anledningar som ökande ventrikulär arytmibenägenhet, systoliskt BT-fall eller kraftig systoliskt BT-stegring uppemot 300 mmHg kan leda till att arbetsprovet avbryts. 

Vid ett submaximalt arbetsprov ökar belastningen till den upplevs som måttlig.