Archive for the ‘Grundläggande begrepp’ Category

Sinusrytm (SR)

lördag, oktober 23rd, 2010

Begreppet sinusrytm används om man med säkerhet vet att impulsvågen i hjärtat utlöses från sinusknutan.

P-vågorna skall då ha normalt utseende, normal vektor vilket innebär att P-vågen alltid är positiv i avledning II enl ovan. PQ-tiden skall vara konstant och efterföljande QRST-sekvens skall ha normal konfiguration och duration.

Kammarrytmen får ej överstiga 100/min eller ligga under 50/min.

Om regelbunden sinusrytm föreligger får det max finnas 40 ms avvikelser mellan RR-intervallen. Unga frisk har ofta respiratorisk sinusarrytmi vilket innebär att RR-intervallens längd varierar med andningen.

Checklistor EKG

lördag, oktober 23rd, 2010

Checklista enligt Jorfeldt, modifierad av Norrman (2)

  1. Förstärkningsinställningen (10 mm utslag för testsignalen för 1 mV).
  2. Hjärtfrekvens.
  3. Rytm. Regelbunden eller oregelbunden.
  4. QRS-komplex efter varje regelbunden P-våg (AV-block II eller III).
  5. P-våg före alla regelbundna QRS-komplex (Extrasystolier. SVES eller VES).
  6. El-axel.
  7. P-vågor
    • Existerar dylika över huvud taget? Fladdervågor? Flimmervågor?
    • Utseende. År de positiva i de avledningar de skall så vara avl I, II, -aVR, aVF och V2-V6? Sinusrytm?
    • Bredd. P-mitrale?
    • Amplitud. P-pulmonale?
  8. PQ-tid.
  9. QRS-komplex
    • Bredd.  
      • Breddökade pga vänstersidigt skänkelblock (avbryt i så  fall utvärderingen här)
      • Breddökade pga högersidigt skänkelblock (försiktig bedömning i fortsättningen)
    • Deltavåg (avbryt i så fall utvärderingen här).
    • Patologisk Q-våg.
      • Breddökad Q-våg i  avl III har ingen patologisk betydelse om det inte samtidigt föreligger en minst 0,03 s bred Q-våg i avl aVF
    • Patologisk R-vågsprogression (prekordialavledningarna).
    • QRS-amplituder.
    • Förlängd aktiveringstid (VAT). 
  10. QT-tiden (från början av QRS-komplexet till slutet av T-vågen .
  11. ST-sträckan.
    • Höjd.
    • Sänkt.
    • Utseende. Horisontell? Hängmatteutseende? Uppåt konkav eller konvex?
  12. T-vågen.
    • Konfiguration. Diskordant?
    • Progression.
  13. U-våg?
  14. EKG-tolkning
    • Sammanfatta fynden.
    • Kombinera dem med känd kliniska fakta inklusive medicinering.
    • Konklusion.


Checklista enligt Friberg – RETQUST

Rytm

  1. Regelbunden eller oregelbunden.
  2. Sinusrytm eller ersättningsrytm. P-vågor? Fladdervågor? Flimmervågor? Är P-vågorna positiva i de avledningar  de skall vara (avl I, II, -aVR, aVF och V2-V6)?
  3. Hjärtfrekvens.
  4. Finns det skillnader mellan förmaksrytm och kammarrytm? Om så är fallet, bedöm dem separat. 
    1. QRS-komplex efter varje regelbunden P-våg (AV-block II eller III)
    2. P-våg före alla regelbundna QRS-komplex (Extrasystolier. SVES eller VES)

Elaxel

Tider

  1. Förstärkningsinställningen (10 mm utslag för testsignalen för 1 mV).
  2. P-vågor
    • Bredd
    • Amplitud.
  3. PQ-tid.
  4. QRS-duration.
    1. Breddökade pga vänstersidigt skänkelblock (avbryt i så  fall utvärderingen här)
    2. Breddökade pga högersidigt skänkelblock (försiktig bedömning i fortsättningen).
  5. QT-tiden.

QRS-komplex

  1. Deltavåg (avbryt i så fall utvärderingen här).
  2. Patologisk Q-våg.
    • Breddökad Q-våg i  avl III har ingen patologisk betydelse om det inte samtidigt föreligger en minst 0,03 s bred Q-våg i avl aVF.
  3.  Patologisk R-vågsprogression (prekordialavledningarna).
  4. QRS-amplituder.
  5. Förlängd aktiveringstid (VAT).

U-våg

ST-sträckan

  1. Höjd.
  2. Sänkt.
  3. Utseende. Horisontell? Hängmatteutseende? Uppåt konkav eller konvex?

T-vågen

  1. Konfiguration. Diskordant?
  2. Progression.


Referenser


  1. Jorfeldt L: EKG. Handledning vid tolkning och 32 övningsexempel. Natur och Kultur, Borås, 1994.

Normalvärden EKG

lördag, oktober 23rd, 2010

Testsignal               

1 mV skall vid pappershastighet 50 mm/s ge ett utslag i x-led som är 10 mm långt.          


Hjärtfrekvens        

50 – 100 slag/min. Om avvikande takykardi eller bradykardi.


Sinusrytm               

Positiv P-våg i avl I, II, -aVR, aVF och V2-V6.            

Om avvikande nodal rytm, ersättningsrytm etc.


Elaxel                 

< -30 º är vänsterställt. -30 º – 0 º kallas relativt vänsterställd och accepteras om ålder > 50 år.

0 (om < 50 år) – 90º anses normalt

> 90 º är högerställt                      

Avvikande elaxel kan bero på hypertrofi (hö eller vä). Om avvikande elaxel utan tecken till hypertrofi troligen fascikelblock av typen LAH (vänsterställd) eller LPH (högerställd).


P-vågor

Bredd < 120 ms, om förhöjt vä förmaksförstoring (P-mitrale).

Amplitud < 0,25 mV, om förhöjt hö förmaksförstoring (P-Pulmonale).


PQ-tid

Normalt 120 – 200 ms (om yngre än 60 år). 120 – 220 ms (om äldre än 60 år).                                                                     

AV-block I om lång. Preexitation om kort.


QRS-duration   

Normalt ≤ 90 ms

Ledningshinder ≤ 110 ms

Skänkelblock ≥ 120 ms


QT-tiden            

max 400 ms om puls 70. För varje 10 över 70, dra av 20 ms. För varje10 under 70, lägg till 20 ms

Hos patienter med hjärtfrekvens 60-90 slag i minuten bestäms QTc enligt Bazetts formel: (QTc=QT i sekunder delad med roten ur föregående RR-intervall i sekunder [QTc=QT√RR]) (1). Vid en hjärtfrekvens ≤60 slag i minuten används okorrigerat QT-intervall.

QT-tiden bör mätas i 3–5 konsekutiva slag i avledningarna II, V5 och V6, och medelvärdet från den längsta avledningen används.

Normalt överstiger QTc inte 440 ms hos män och 460 ms hos kvinnor. Det kan ibland vara svårt att mäta QT-tiden; men en QTc-tid ≥480 ms utan annan förklaring anses vara patologisk. Vid grenblock antas QTc >500 ms vara patologiskt (1).               

Förlängd QT-tid syns vid bla hjärtsvikt, elrubbningar, viss läkemedelsbehandling samt kongenitalt (långt QT-syndrom).

Kort QT-tid ses vid digitalisbehandling och hyperkalcemi.


Patologisk Q-våg                          

≥ 40 ms (≥2mm) eller

≥25% av R-vågen

Breddökad Q-våg i  avl III har ingen patologisk betydelse om det inte samtidigt föreligger en minst 0,03 s bred Q-våg i avl aVF. Q-våg i alla tre diafragmala avledningar räknas som patologiskt.

Q-våg finns normalt i vänstersidiga avledning (septums depolarisation). Kan också finnas i V1 men aldrig i V2.    

Patologisk Q talar för genomgången infarkt.


VAT

< 30 ms V1-V2

< 50 ms V5-V6      

Förlängd VAT talar för hypertrofi.


ST-höjning        

>2mm i V1-4 (förutsatt uppåt konkav),

>1mm i extremitetsavl och V5-6                                                                       

ST-höjning förekommer vid aktuell transmural infarkt men också ibland vid genomgången Q-vågsinfarkt (med aneurysm), Brugadas syndrom och generellt vid perikardit.


Referenser


  1. Jensen S, Stattin E, Rydberg A: Långt QT-syndrom kan behandlas effektivt. Läkartidningen 2007;104:2866-2870

Grundläggande EKG och definitioner

lördag, oktober 23rd, 2010

Grundläggande begrepp


Info och bilder bland annat hämtat från EKG-skolan och Jorfelts härliga EKG-bok från -94 (1, 2).


Placering av EKG-elektroderna

V1 – Placeras på höger sida sternum i 4:e revbensmellanrummet.

V2 – Placeras liksom V1 i fjärde interstitiet men på vänster sida.

V4 – Placeras i 5:e revbensmellanrummet i medioklavikularlinjen.

V3 – Placeras mitt emallan V2 och V4.

V5 och V6 – Placeras i samma höjd som V4 i främre respektive medioaxilarlinjen.


Extremitetsavledningarna placeras ut med hjälp av färgmarkering på kablarna. Röd på höger handled, gul på vänster handled. Svart placeras på höger fotled och grön på vänster.


Om elektroderna är korrekt placerade är summan av avl I och III det samma som avl II (Eindhovers lag) (1).


Definitioner


EKG-definitioner


Elaxel                 

Lättast är att lokalisera den extremitetsavledning som har högs R-vågsamplitud. Säkrare är att hitta avledningen där R-vågen är lika stor som S-vågen, lägg till eller dra ifrån 90 grader.


PQ-tiden            

Från P-vågens början till Q-vågens början.


QRS-duration   

Från Q-vågens början till S-vågens slut.


QT-tiden            

Från början av QRS-komplexet till slutet av T-vågen


VAT                   

Från Q-vågens början till R-vågens topp.


Reg. rytm          

Maximalt 40 ms avvikelser mellan RR-intervallen (3). 


Referenser


  1. EKG-skolan, www.ekgskolan.se. 2007.
  2. Jorfeldt L: EKG. Handledning vid tolkning och 32 övningsexempel. Natur och Kultur, Borås, 1994.
  3. Blomström P, Hjärtklappning och svimning, G. Norrman, Editor. 2007: Uppsala.