Sömnapnésyndrom

Symptom          

 

Dagtrötthet. Snarkning. Apnéer.

 

Utredning

 

  1. Manuellt tolkade sömnapnéutredningar från bärbar apparat med kontinuerlig registrering av luftflöde, andningsrörelser och syresättning (pulsoxymetri) under en natts sömn är bäst (1). Detta görs på klinfys. På remissen skall uppgifter om yrke (tex yrkeschaufför, lokförare), kardiovakulär sjuklighet, vikt och särskilt en mer detaljerad anamnes kring dagtrötthet, snarkning och anamnestiska apner (2).
  2. Pulsoximetri (kortkurva) och ODI (oxygen desaturation index) räcker inte för att identifiera ett patologiskt mönster och risk finns att patienter med sömnapnésyndrom kommer betraktas som friska (1).
    • Kolla först basalnivån. Hur väl saturerar sig patienten under natten.
    • Titta sedan på variationen. Hur mycket variation finns?
    • Titta därefter efter långa dippar. Om HF samtidigt stiger tyder det på hypoventilation.

 

Behandling

 

  1. CPAP minskar dagtrötthet och i hög grad antalet obstruktiva sömnapnéer. Behandlingen accepteras i regel väl. Kontroller sker strax efter start och därefter årligen (1).
  2. Bettskena kan minska dagtröttheten vid sömnapnésyndrom (1). Sparsamt med vetenskapliga belägg finns.
  3. Vetenskapligt belägg för kirurgi saknas (1).

 

Referenser

 

  1. Franklin K: Obstructive Sleep Apnea Syndrome. SBU-rapport 2007;
  2. Löfvenberg J, Undervisning, G. Norrman, Editor. 2007: Östersund.         

Comments are closed.