Njurfunktionsbedömning

Följande presentation är en påminnelse av vad som är viktigt att notera vid undersökning av en patient med känd eller misstänkt njurfunktionsnedsättning eller njursjukdom.

 

Utredning

 

Anamnes           

Missfärgad eller skummande urin? (Hematuri/Proteinuri)

Ödem? (Salt- och vatten retention)

Rubbad vattenkastning? Dysuri? Njursmärta?

Efterhör uremiska symptom såsom

  • Trötthet? Sömnrubbningar?
  • Illamående/kräkningar?
  • Anorexi? Viktminskning?
  • Klåda? Muskelkramper? Domningar?

Sjukdomsutveckling? Associerade symptom? Leder/Hud/Blödningar/Värk?

Tidigare sjukdomar? Hereditet? Mediciner? Kemikalier?

 

Status                 

  • AT. Hud (exkoriationer). Längd. Vikt.
  • Cor, pulm
  • BT
  • MoS
  • Buk (dunkömhet, resistens på platsen för njurarna).
  • Genitalia
  • Neurologi

 

Kemlab             

Se även specifikt PM för kemlab för detaljer kring de olika analyserna.

  1. Rutinprover inkl blodstatus, CRP, SR, leverstatus och koagulationsstatus.
  2. Elektrolyt- och syrabasbalans.
    • Na. K.
    • Ca. Albumin. Fosfat. PTH.
    • Totalkolsyra. Standardbikarbonat.
  3. Urinprover
    • U-sticka (albuminuri, hematuri, bakteriuri, pyuri). tU-albumin.
    • U- Sediment.
    • U-osmolalitet. U-Na.
  4. Mått på den glomerulära filtrationen
    • Krea. Cystatin C. Urea.
    • Iohexol (eller annan) clearence.
  5. Mått på tubulusfunktionen
    • Tubulär proteinuri (urinelektrofores). Mått på proximal tubulusfunktion.
    • Ammuniumkloridbelastning. Mått på distal tubulusfunktion och används vid utredning av renal tubulär acidos (RTA).
    • Minirintest. Test på njurens förmåga att koncentrera urin.
  6. Mått på njurens cirkulation kan fås med hjälp av PAH-clearence. Används dock ej kliniskt.

 

Fyslab               

Njurscintigrafi (99mTc-DTPA). Mäter varje njures perforation, parenkymupptag och njurbäckentömning. Värdefull vid utredning av njurartärstenos.

 

Radiologi       

  • Ultraljud. Identifierar cystor, cancer, storlek, avflödeshinder. Av värde vid akut njurinsufficiens. Doppler kan påvisa njurartärstenos.
  • CT. Storlek, tumör, cystor och kontrastuppladdning.
  • MR. Noninvasiv undersökning och ger god upplösning och information om anatomi och avvikelser.
  • Intravenös urografi (pyelografi). Ger information kring parenkymuppladdning, njurbäckenanatomi, avflödeshinder. Ser inte njurcancer (gör ultraljud). Risk för kontrastmedelskada vid nedsatt funktion (hydrering!).
  • Retrograd pyelografi. Detaljerad bild, ej iv kontrast. Klassisk indikation är tumör i övre urinvägar.
  • Antegrad pyelografi. Används då det finns avlastning via perkutan pyelostomi/nefrostomi. Ger samma information som retrograd pyelografi men man slipper anlägga uretärkateter.
  • Renal angiografi. Kartlägger njurartärstenos. Ballongdilatering kan utföras. Ger även information om en tumörs vaskularisering
  • Uretrocystografi. Förändringar i uretra och blåsa inklusive reflux.

 

Patologi            

Njurbiopsi ger ofta avgörande information. Se PM för Operationer.

 

Differentiera mellan akut och kronisk njursvikt

 

Vid akut njursvikt föreligger en snabb och kraftig minskning av GFR.

Utan kunskap om patientens tidigare njurstatus kan det ibland vara svårt att avgöra om njursvikten är akut eller kronisk vilket är centralt för handläggandet. Nedanstående tabell ger viss vägledning.

Akut njursvikt Kronisk njursvikt
Hastigt insättande Smygande insättande
Normalstora njurar Små njurar
Normalt Hb Anemi
Oliguri/Anuri      Oförändrad urinproduktion

 

 

 

 

Comments are closed.