Panikångest

Omkring 10% av befolkningen har någon gång upplevt panikattacker. Fullt utvecklat paniksyndrom ses hos 1% av män och 2% av kvinnor. De flesta insjuknar mellan tonåren och 40-årsåldern. Ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar på sikt (risken för t ex hjärtinfarkt vid ångest- och depressionssjukdom är cirka 2-3 gånger förhöjd, andra riskfaktorer borträknade). Panikattacker definieras som avgränsade, hastigt påkomna attacker av intensiv rädsla, fruktan eller skräck – Panik förenas med undergångskänslor och fysiska symptom såsom palpitationer och kvävningskänslor.

Genes

Viss ärftlig komponent (visat bland annat i tvillingstudier)

Tendensen att med tiden allt lättare utlösa en panikattack, kan ses som ett slags kindlingfenomen. Enligt kognitiv teori sker en feltolkning av kroppsliga signaler, vilket leder till den utvecklade panikattacken

Patofysiologi

Det sensoriskt reglerande locus coeruleus utövar en ökad noradrenerg stimulering av limbiska

strukturer, bland andra hippocampus. GABA-nivåerna i kortex är sänkta.

Symptom

Enligt DSM-IV minst 4 av nedanstående symtom.

Dessa utvecklas snabbt, med kulmen inom 10 minuter:

  • Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls
  • Svettning
  • Darrning eller skakning
  • Känsla av att tappa andan / Kvävningskänsla / Hypokapni p.g.a. hyperventilation
  • Smärta eller obehag i bröstet
  • Illamående eller obehag i magen
  • Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
  • Derealisations- eller depersonalisationskänslor
  • Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
  • Dödsskräck
  • Parestesier (domningar eller stickningar)
  • Frossa eller värmevallningar

Observera att man för att ställa diagnosen paniksyndrom kräver:

  1. Återkommande oväntade panikattacker
  2. Att minst ett av följande har åtföljt minst en attack under minst en månad:
      • Ihållande förväntansångest (ångest för ångestattack)
      • Rädsla att mista kontrollen, bli tokig eller få hjärtinfarkt
      • Betydande beteendeförändring p.g.a. attackerna

      Man klassificerar också syndromet med avseende på om agorafobi föreligger eller inte.

      Utredning

      Rimlig somatisk utredning i debutfasen.

      1. EKG
      2. Rutinblodprover – blodvärde och elektrolyter
      3. Viktigt att utesluta hypertyreos (fritt T4, T3, TSH)
      4. Någon gång kan endokrinologisk utredning bli aktuell (t ex vid misstanke om feokromocytom, då attacker av högt blodtryck och flush i regel ingår i bilden)


      Diff.diagnos

      Somatiska

      Angina pectoris och hjärtinfarkt

      Endokrina sjukdomar, främst hypertyreos

      Palpitationer/extrasystolier

      Psykiatriska

      En mängd andra ångesttillstånd.

      Missbruk av alkohol och andra droger / Koffein

      Simulerad ångest i syfte att erhålla bensodiazepiner.

      PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och akuta stresstillstånd

      Social fobi / Specifik fobi

      Depressiva och psykotiska syndrom

      Personlighetsstörningar med ångestattacker, t.ex. borderline

      Behandling

      Hyperventilation kan brytas med återandning i 3 liters plastpåse

      1. Lugnande besked
        • Ge reservationslöst friande besked
        • Visa empati och förtrogenhet (använd orden panik och ångest)
        • Bemöt farhågor (Trots att det känns som…, så är det inte så)
        • Belys vad ångest är (jämför med realångest)
      2. TCA (klomipramin (Anafranil®)) eller SSRI (sertralin (Zoloft®), paroxetin (Seroxat®))
        • Vid upprepade besvär.
        • Förbättringslatens: 6-12 v.
        • Utsättningsförsök efter 2 år.
      3. Kognitiv beteendeterapi (ger mer bestående effekt än farmaka)
      4. Aldrig bensodiazepiner

      Medicinsk uppföljning sker i regel inom primärvården

      Comments are closed.