Cervixcancer

Cervixcancer är den i världen vanligaste kvinnliga genitala cancern och den cancersjukdom som skördar flest kvinnoliv. Däremot sjunker incidensen kraftigt i de industrialiserade länderna, i Nordamerika och Västeuropa. Detta anses till stor del bero på den vaginalcytologiska screeningverksamheten. I Sverige har incidensen halverats sedan början av 60-talet. 1998 registrerades 432 nya fall av cervixcancer och denna cancerform utgör

därmed 2% av cancer hos kvinnor i Sverige, tredje vanligaste gynekologiska cancern. Skivepitelcancer är den vanligaste formen och utgör 75–85%. Adenocarcinomen utgör f n cirka 10–20%, men frekvensen stiger.

Etiologi:

  • Humant papillomvirus, HPV
    • 16 (skivepitelcancer) och HPV 18 (adenocarcinom)
    • Onkogen transformation
    • Tumörsupressorgener (p53 och Rb) inaktiveras
    • Hos 65 % högrisk HPV-typer läker infektionen inom 1 år
    • En persisterande HPV-infektion krävs för dysplasi
  • Co-faktorer:
    • Rökning
    • Immunosuppression (HIV)
    • Hormoner (P-piller)
    • Genitala infektioner (kron. cervicit)

Screening:

Skivepitelcancer i cervix utvecklas i transformationszonen på portio/cervix. Endast en liten andel av lätt dysplasi (Cervical Intraepithelial Neoplasia, CIN) progredierar till invasiv cancer medan detta sker i en större andel av fallen med grav dysplasi (CIN 3). De preinvasiva stadierna sträcker sig vanligtvis över många år (mediantid ligger mellan 10 och 15 år). I syfte att tidigt upptäcka cervixcancer eller dess förstadier kallas kvinnor till cytologisk provtagning (Sensitivitet 50%, Specificitet 97%) med regelbundna intervall – början vid 23 års ålder, därefter vart tredje år till 50, och vart femte år till och med 60 års ålder, sammanlagt 12 provtagningstillfällen.

Symtom:

  • Asymtomatisk (upptäcks via screening)
  • Postcoital blödning
  • Illaluktande flytning
  • Oregelbunden blödning (p.g.a. tumörnekros)
  • Obstruktion av uretär/Njursvikt
  • Smärta
  • Lymfödem
  • Dysuri/Hematuri
  • Tenesm/Diarré/Hematochezi

Utredning:

Kolposkopi

Behandling:

  • Konisering
  • Kirurgi
    • Wertheims-Meigs hysterektomi (uterus, 1/3 av vagina, lymfnoder)
    • Radikal trachelektomi med laparoskopisk pelvin lymfadenektomi (fertilitetsbevarande)
    • Laparoskopisk pelvin lymfadenektomi och radikal, vaginal hysterektomi enligt Schauta
  • Radioterapi (kombinerad extern och brachyterapi och ev. med kemoterapi)
    • Leder till kastrering, vaginalfibros, tarm- och blåsbiverkningar.

Uppföljning: Det första mottagningsbesöket sker 6-8 veckor efter avslutad behandling. Därefter kontrolleras patienten var fjärde månad i totalt 2 år och sedan halvårsvis till 5-års-läkning.

Prognos:

Fem-års-överlevnaden enligt Annual Report 2001 är för:

Stadium IB: 81%

Stadium IIA:76%

Stadium IIB: 73%

Stadium IIIA: 51%

Stadium IIIB: 46%

Stadium IVA: 30%

Stadium IVB: 22%

Comments are closed.