Hepatorenalt syndrom

Hepatorenalt syndrom är en mycket allvarlig komplikation som uppstår sent i förloppet vid dekompenserad cirrhos. Hepatorenalt syndrom är associerat med mycket dålig prognos och medianöverlevnaden beräknas till mindre än 2 månader.

 

Patogenes

 

Nedsättningen av den glomerulära filtrationen vid hepatorenalt syndrom beror på minskad renal perfusion sekundärt till renal vasokonstriktion. Orsaken till den nedsatta njurgenomblödningen är multifaktoriell, men beror framförallt på en inbalans mellan systemiska vasokontriktorer och njurens förmåga att producera vasodilatatorer. Njurhistologiskt ses inga skador.

 

Utredning

 

När njurpåverkan upptäcks hos en cirrhotisk patient är det viktigt att kartlägga orsaken till detta. Uteslut på sedvanligt sätt behandlingsbara tillstånd såsom hypovolemi, läkemedelstoxicitet, hydronefros och urinstämma. Diagnosen hepatorenalt syndrom blir ofta en uteslutningsdiagnos.  

 

Diagnos

 

Diagnostiska kriterier:

  1. Förekomst av leversvikt och portahypertension.
  2. Kreatinin > 150 eller kreatininclearance < 40ml/min.
  3. Avsaknad av chock, bakteriell infektion, njurtoxiska läkemedel eller vätskeförlust.
  4. Ingen förbättring efter utsättning av diuretika och 1.500 ml intravenöst koksalt.
  5. Proteinuri < 0,5 gr/dag.
  6. Normala njurar på ultraljud.

 

Behandling

 

Volymexpansion med albumin och av vasokonstriktorer (t ex terlipressin) har visat sig vara framgångsrik, men måste fortgå under flera veckor.

Comments are closed.