Venös insufficiens

Om klaffarna blivit förstörda, ofta pga en tidigare genomgången blodpropp, fungerar inte vensystemets pumpmekanism längre. I många fall får man då istället ett omvänt blodflöde ner i benet – en venös insufficiens har uppkommit.

Venös insufficiens kan drabba enbart det ytliga systemet, det djupa systemet eller perforanterna, men kan också vara en kombination av insufficiens/obstruktion i alla dessa tre.

Etiologin bakom de symtom en patient med venös insufficiens upplever beror på mikrocirkulatorisk störning. Ett specifikt mikroödem som lägger sig runt kapillärerna bildas. Detta förhindrar normal nutrition och gasutbyte till cellerna.


Symptom


Pittingödem. Pigmentering. Lipodermatoskleros (”Atrophie blanche”). Venöst staseksem. Fula åderbråck. Smärta, obehag, tyngdkänsla. Bensår (oftast lokaliserade över perforanterna på insidan av underbenet nedanför vadmuskeln).

Insufficiens i enbart ytliga vensystemet ger sällan upphov till annat än ytliga varicer (åderbråck).


Utredning 


Grad

Symptom

Utredning

Behandling

0

Asymptomatisk

Klinisk US

Penndoppler

Stödstrumpor

Sklerosering

1

Tyngdkänsla, varikösa kylen

+ Duplex (färgdoppler)

+ Kirugi (ev)

2

Ödem, hudpigment

+ Flebografi (ev)

3

Sår, eksem, ödem

+ Remiss kärlkirurg

Sårbehandling (hjälper 93%)

= Kompression

Kirugi


Undersökning med penndoppler identifierar insufficiens i ytligt eller djupt system. Mer om utredning i bensår.

Ibland görs pletysmografi eller ventrycksmätning.


Diagnos


Klinisk


Diffdiagnos


Ödem pga hjärtinsufficiens eller lymfödem. Hyperpigmentering av annan orsak. Annan orsak t.ex. diabetesmikroangiopati.


Behandling


Ställningstagande till behandlingsnivå enligt ovan. Ovanstående rekommendationer gäller ffa insufficiens i ytliga systemet där kirurgi kan ge bra resultat. För insufficiens i djupa systemet är patienten hänvisad till kompressionsbehandling.                            

Diuretika kan provas i symptomtisk syfte.

Skleroterapi med injektion av skleroserande medel i variköst förändrad ven. Metoden kan endast användas på ytliga vener och är främst en kosmetisk behandling.

Kirurgisk beh leder sällan till en så förbättrad hemodynamik i vensystemet att kompressionsbehandling inte behövs i efterförloppet.


Kompressionsbehandling

Ny strumpa vart halvår. Behandling resten av livet.

Ej kompressionsbehandling om AI < 0.5!

Dagligen applicerade bandage

  • Klass I (20-30 mm Hg)
  • Klass II (30-40 mm Hg)


Arteriellt inslag i den venösa insufficiensen. (25%). AI < 75.

Enbart venös insufficiens

Kvarliggande bandage

  • Coban etc

Kraftfullare behandling. Bytes 1-2 ggr / vecka.


Kompressionsstövel

Specialistbehandling. Hjälper vissa.

Venöst eksem = Hypostatisk eksem

Linda änvänds vid sår och ytterligare 4 v, därefter kan man använda strumpa.


Remiss kirurg / dermatolog

  • AI < 80 = Arteriellt inslag.
  • Insufficiens i ytliga systemet / perforanter enligt ovan.


Om venöst bensår föreligger skall detta behandlas med kompression + någon form av lokalbehandling. Det finns en mängd olika typer av kompresser och plattor som kan användas.

Läkningsmöjligheterna beror helt på hur effektiv kompression som anläggs.


Comments are closed.