Järnbristanemi

Kardinalfyndet vid järnbristanemi är en mikrocytär, hypokrom anemi (MCV sänkt, MCH sänkt).

 

Definition

 

Hypokrom, mikrocytär anemi.

Transferrinmättnad < 10-15%. Högt TIBC (>70).

 

Etiologi

 

Blödningsbenägenhet

  • Koagulationsrubbning
  • Trombyl, NSAID, Waran

 

GI-kanalen

  • Gastrit / Ulcus
  • Hemorrhoider
  • Maligna GI-tumörer
  • Ulcerör colit

  

Urogenitalsfären

  • Myom
  • Spiral
  • Gyntumör
  • Urinvägstumörer

  

Minskad absorbtion

  • Celiaki
  • Ventrikeloperation
  • Strikt vegankost

 

Utredning

 

Anamnes

Rikliga menstruationer

Avföring, buksmärta, miktion

Kost, aptit, viktnedgång.

Trombyl, waran

 

Kemlab

Fastställande av diagnos

  1. S-Fe och TIBC (total iron binding capacity = transferrin):
    • Vid järnbrist är S-Fe lågt och TIBC högt.
    • Vid sekundära tillstånd är istället både S-Fe och TIBC lågt.
    • Transferrinmättnad (S-Fe/S-TIBC x 100) – är alltid lågt vid järnbristanemi (< 15 %)
  2. S-ferritin
    • Speglar kroppens järndepåer och är således lågt vid järnbrist.
    • Ferritin kan stiga vid inflammatoriska tillstånd, vilket kan fördunkla bilden
  3. Fortsatt provtagning innefattar:
    • Löslig transferrinreceptor i serum (S-TfR).
      • Ökar vid järnbrist och påverkas ej av inflammatoriska tillstånd och kan därför användas för att bedöma järnstatus vid inflammatoriska tillstånd/sjukdomar. Andra tillstånd som påverkar S-TfR-nivån är hemolytisk anemi, polycytemi, sfärocytos (höjer) och kronisk njurinsufficiens (sänker).
    • Benmärgsundersökning:
      • Vid tomma järndepåer försvinner (sjunker) det sk retikulära järnet i benmärgen.
      • Om ovanstående labvärden inte säkert kan svara på om järnbrist föreligger eller ej utför benmärgsaspiration och fråga efter: järndepåer?
  4. Vid mikrocytär, hypokrom anemi utan konstaterad järnbrist och utan att inflammatoriskt/infektiöst tillstånd kan fastställas – fundera på talassemi (penetrera hereditet och tag ev Hb-elfores).

 

Utredning av bakomliggande genes

  1. PK, APTT, TPK.
  2. F-Hb x 3
  3. U-sticka
  4. Transglutaminasantikroppar

 

Radiologi

  • Rtg pulm
  • Urografi
  • DT-buk

 

Endoskopi

  • Gastroskopi.
  • Proctoskopi, rectoskopi.
  • Colon-rtg eller coloskopi.
  • Cystoskopi.

 

Konsulter

  • Gynkonsult

 

Behandling

 

T. Duroferon (Fe2+) 100 mg, 1 x 2.

Tages tillsammans med apelsinjuice (ej te) till frukost (minskar GI-biverkningar).

Behandling startas när diagnosen är ställd. Hb stiger 5-7 enheter / v. Behandling till normalt Hb + 1 mån extra.

 

Parenteralt: Parenteral behandling är sällan indicerat, utan ges när peroral terapi inte kan genomföras (vid peroral intolerans, vid malabsorption, dålig patientmedverkan eller när järnbehovet är för stort för enteral behandling, t ex vid svår inflammatorisk tarmsjukdom).

Venofer (järnsukros, Fe3+, 20 mg/ml). Ges endast i.v., 2-3 injektioner/infusioner per vecka – när det gäller antal doser – se FASS!

OBS! Om blodtransfusion(er) givits – tänk på att en enhet blod (=erytrocytkoncentrat) innehåller cirka 250 mg järn som således givits parenteralt – översubstituera inte!

 

Behandla grundorsaken

  • Remiss kirurg
  • Remiss gynekolog
  • Remiss urolog

 

Släpp inte patienten utan att ha en rimlig förklaring!

Comments are closed.