Övervakning

Minsta tekniska nivå av övervakning är enligt Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI):

  • Pulsoxymeter
  • Koldioxidmätare
  • Blodtrycksmätare (vanligen non-invasiv, men invasiv vid större kirurgi och/eller patient med hög perioperativ risk)
  • Oxygenmätare
  • EKG (ev med ST-analys för patienter med hjärtsjukdom)
  • Graden av farmakologiskt inducerad muskelblockad kan tekniskt mätas. Särskilt viktigt är det vid avkylning, i väckningsskedet och om ett långverkande medel använts.

Utöver teknisk övervakning ingår alltid (SFAI:s normer):

  • Iakttagande av patienten (inklusive palpation av pulsen och auskultation av hjärt- och lungljuden, särskilt om den tekniska övervakningen är problematisk)
  • Medvetandenivå
  • Förekomst av rörelser (eller av muskelaktivitet)
  • Andningsrörelser, andningsblåsans rörelser
    Hudens färg, utseende och temperatur

Som komplement finns neurofysiologisk övervakningsapparatur (AEP, BIS, Entropy). Det är ännu för tidigt att generellt rekommendera sådan övervakning, dels av prestandaskäl, dels av ekonomiska orsaker.

En hög grad av övervakning krävs också under transporten till enheten för postoperativ övervakning:

  • Tillförsel av oxygen under transporten är en självklarhet.
  • Övervakning med pulsoxymeter rekommenderas.
  • Fortsatt övervakning av vitalfunktioner, inklusive diures, sker tills dessa är stabila.
  • Därtill kommer uppmärksamhet på operationsområdet/förbandet, smärta och eventuell illamående/kräkning.

Comments are closed.